Interpellationssvar - Skulder och jämställdhet - 2024-03-05

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig dels vad jag och regeringen avser att göra för att minska kvinnors allt högre skuldsättning, dels vad jag och regeringen avser att göra för att kvinnor inte ska bli inlåsta i destruktiva förhållanden av ekonomiska skäl.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan, ett engagemang som jag delar. Ekonomisk jämställdhet är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regeringen står bakom detta mål. Till detta kommer förstås också vikten av att alla människor ska ha möjlighet och förutsättningar att bygga upp sin ekonomi för att känna både trygghet i vardagen och en tro på framtiden. Vi vet att sparande och kapital är två områden där det i dag råder ojämställdhet.

Vi befinner oss nu i ett konjunkturläge där många hushåll har en ansträngd ekonomi. I det läget är det viktigt att finanspolitiken är välavvägd och att regeringen agerar för att få ned inflationen. Inflationen slår mot de svenska hushållen i allmänhet men i synnerhet mot de särskilt utsatta hushållen med små eller inga marginaler. Bland de utsatta hushållen ingår ensamstående kvinnor med barn.

Gällande kvinnors möjligheter att lämna destruktiva förhållanden är regeringens hållning mycket tydlig. Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer ska bekämpas med samhällets fulla kraft.

Ekonomiskt våld i nära relationer är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas av våldsutövaren med hjälp av ekonomin. En våldsutsatt person som redan befinner sig i ekonomisk utsatthet riskerar att drabbas hårt. Detta kan bli särskilt påtagligt när de ekonomiska marginalerna minskar då exempelvis boendekostnaderna och matpriserna ökar. För den som utsätts kan det få allvarliga konsekvenser i form av långvarig skuldsättning.

Den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor gäller till 2026, och ett åtgärdsprogram för att intensifiera arbetet gällde under 2021-2023. Regeringen arbetar nu med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ekonomiskt våld, som ska gälla för 2024-2026.

Fru talman! Livsmedelspriserna ökar igen. Ja, det är återigen en nyhet hur dyr maten har blivit. Samtidigt slår Kronofogden ett tråkigt rekord. Den sammanlagda skulden hos myndigheten var vid årsskiftet 119 miljarder kronor, vilket är den största summan någonsin. Det är en ökning med 18 miljarder, eller närmare 50 miljoner per dag, sedan förra året.

De flesta skuldsatta är män. Men andelen kvinnor ökar, och deras skuldbelopp ökar i högre takt än männens. Exempelvis har kvinnors skatteskulder ökat med 80 procent sedan förra årsskiftet. Motsvarande siffra för män är 29 procent.

I dessa tider tvingas allt fler svenskar, framför allt kvinnor, av ekonomiska skäl att stanna kvar i sina relationer. Närmare tre av fem kvinnor är osäkra på om de skulle kunna leva ett gott liv om de separerade. Lika många skulle inte ha råd med nuvarande bostad vid en skilsmässa. Studier visar att uppbrott inte sällan för med sig negativa ekonomiska konsekvenser, särskilt för kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att sakna de ekonomiska möjligheter som krävs för att lämna en relation och därmed vara rädd för att inte ha någonstans att ta vägen utanför den våldsutsatta relationen ökar såklart risken för att den drabbade stannar kvar. De ekonomiska förutsättningarna påverkar möjligheten att bryta upp.

Att tvingas stanna kvar i en destruktiv relation av ekonomiska skäl är inte att leva ett fritt liv. Men tyvärr är verkligheten sådan för många kvinnor i dag, och fler blir det i takt med att skuldsättningen ökar. För den som är överskuldsatt innebär det ytterligare svårigheter att lämna relationen då det medför svårigheter att få nya lån för att köpa eller hyra bostad samt att få hyreskontrakt och mobilabonnemang. Dessutom kan Kronofogdemyndigheten besluta om löneutmätning för en skuldsatt person, vilket också begränsar främst kvinnors handlingsfrihet.

Statsrådet tar i sitt svar upp att det är viktigt att finanspolitiken är välavvägd och att regeringen agerar för att få ned inflationen så länge vi befinner oss i detta konjunkturläge. Det är ingen tvekan om att finanspolitiken behöver vara ansvarsfull och att det finns gränser för hur mycket en regering kan kompensera hushållen för inflationen. Men frågan är om regeringen gör tillräckligt.

Jag menar att den inte gör det, och jag menar också att statsrådet inte fullt ut besvarar min fråga. Så jag upprepar: Vad gör regeringen konkret för att minska kvinnors allt högre skuldsättning?

(Applåder)

Fru talman! Tack till statsrådet, som fortsätter den här kvällen med oss för att diskutera många viktiga ämnen!

Statsrådet säger i sitt svar att inflationen behöver bekämpas och att den slår hårt mot svenska hushåll i allmänhet och i synnerhet mot de utsatta hushållen med små eller inga marginaler. Bland de särskilt utsatta hushållen ingår ensamstående kvinnor med barn.

Vi nås av rapport efter rapport om att en tredjedel av alla vuxna i Sverige har svårt att betala löpande utgifter som hyra och mat. Jag nåddes senast av ännu en rapport om att matpriserna ökar kanske mer än någonsin.

Kronofogden visar på en historiskt hög skuldsättning av svenska folket, och kvinnor sticker ut. Två av tre ensamstående föräldrar, huvudsakligen kvinnor, har inte råd att låta sina barn delta i en organiserad fritidsaktivitet - i Sverige 2024. Sex av tio kvinnor känner oro över sin ekonomiska situation, och att klara att flytta till ett eget boende vid en separation eller skilsmässa ser man inte framför sig.

Statsrådet är skyldig mig och många med mig ett svar. Är detta rätt finanspolitiska avvägningar när vi ser dessa konsekvenser breda ut sig? Varför gör ni inget för de särskilt utsatta hushållen så att de ensamstående kvinnorna med barn inte behöver ta den här smällen i den tuffa ekonomiska krisen och skuldsätta sig så kraftigt att de inte vet när de någonsin ska kunna betala tillbaka?

Att kvinnor inte kan lämna en relation eller ett äktenskap för att det inte går att vara ekonomiskt självständig i Sverige är under all kritik. Om inte statsrådet agerar mot detta behöver man vara ganska försiktig med orden. Är det verkligen trovärdigt att säga att man fullt ut står bakom det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet när man inte agerar utan bara följer och tittar på när det rapporteras om konsekvens efter konsekvens?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är tomt på sparkontot och i plånboken, och man får det inte att gå runt. Man behöver sätta sig i skuld och bli ännu mer beroende av någon annan. Man tvingas sälja det man har och låna av anhöriga för att få det att gå runt, och när det inte räcker behöver man gå så långt att man sätter sig i skuld till Kronofogden. Är det rätt finanspolitiska avvägningar? Är det att bekämpa inflationen så hårt som behövs?

Vi socialdemokrater har lagt fram en rad olika förslag, inte minst om att beskatta bankernas övervinster, som den här regeringen har sagt nej till, liksom, för den delen, förslag om ett extra studiebidrag eller barnbidrag, som jag förstår skulle vara otroligt välkommet. Men som har sagts många gånger här i kammaren är politik att prioritera. Den här regeringen har inte prioriterat kvinnors särskilda ekonomiska situation i den tuffa krisen.

(Applåder)

Fru talman! Den ekonomiska jämställdheten är väldigt viktig att rikta fokus på i de tider som vi befinner oss i, för det är klart att i ekonomiskt svårare tider är det de som har minst marginaler som drabbas hårdast.

Riksdagsledamoten Amloh ifrågasätter om regeringen gör rätt finanspolitiska avvägningar. Jag menar att de avvägningar som regeringen har gjort är ansvarsfulla avvägningar. Vi bedriver en politik där vi kraftigt agerar för att bekämpa inflationen, för om vi inte gör det kommer de allra mest utsatta hushållen att drabbas hårdast. De som har minst pengar i plånboken har såklart störst intresse av att pengarna har ett värde.

Regeringens inflationsbekämpning har börjat ge resultat, men inflationen är fortfarande hög. Regeringen kommer därför att fortsätta prioritera att bekämpa inflationen. Man vi gör det samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd.

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Vi har höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, höjt elstöd och a-kassa och sänkt energiskatt på drivmedel. Det är åtgärder som har varit särskilt betydelsefulla för just hushåll med små marginaler. Vid årsskiftet sänktes också reduktionsplikten, vilket bidrog till att minska dieselpriset med över 4 kronor per liter.

Budgeten för 2024 innehåller viktiga strukturreformer samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd, bland annat genom förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, sänkt skatt för pensionärer och ytterligare sänkt skatt på drivmedel.

Det är dessa åtgärder som ger just hushållen med knappa resurser mer pengar kvar i plånboken. Det är dessa åtgärder som gör att föräldrarna kommer att ha större möjlighet att ha råd att betala barnens fritidsaktiviteter och också att skjutsa barnen till deras fritidsaktiviteter.

Att höja barnbidraget är en åtgärd som är urskillningslös och som även blir pengar till hushåll som kanske inte behöver dem lika mycket som de utsatta hushållen. Det är en åtgärd som skulle spä på inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om den ekonomiska jämställdheten är det också viktigt att tala om det ekonomiska våldet. Det är ett begrepp som är okänt för en hel del personer i vårt land. Vad innebär egentligen ekonomiskt våld? Jo, i regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck riktar vi också särskilt fokus just på det ekonomiska våldet. Det finns relationer där den ena parten exempelvis tar lån i den andra partens namn och därmed skapar en skuldsättning och en ökad kontroll över den person man lever med. Det gör det svårare för den personen att lämna relationen.

Vi ser också utdragna bodelningsprocesser som gör att den ekonomiskt svagare parten har svårigheter att ta till vara sin rätt. Man har vid en separation svårt att få det i bodelningen som man har rätt till därför att man inte har råd att processa. Den ekonomiskt starkare parten kan trötta ut den ekonomiskt svagare parten.

Allt detta är problem som regeringen arbetar aktivt med att vidta åtgärder mot.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag vill börja med att säga att det är positivt att det så tydligt i svaret framgår att ministern delar problembilden av det ekonomiska våldet i nära relationer. Där har jag ingen anledning att ifrågasätta att det är ett äkta engagemang. Däremot är jag lite frågande när det gäller vad regeringen gör åt det.

Politik är ju att prioritera, och regeringen har hittills inte prioriterat kvinnor och deras ekonomiska situation. Statsrådet nämnde att ett extra barnbidrag går till alla barnfamiljer. Då vill jag bara ta upp att sänkningen av bensinpriset och bensinskatten framför allt gynnade höginkomsttagare och män.

Statsrådet säger vidare att regeringen har gjort rätt finanspolitiska avvägningar, trots att konsekvenserna ser ut enligt följande. Det finns kvinnor som inte kan lämna en relation eller ett äktenskap för att de inte kan vara självständiga i dagens Sverige. Det anser inte jag vara rätt ekonomiska eller finanspolitiska avvägningar.

Jag kan också lägga till att den som lever med stora skulder och ekonomisk stress även riskerar att drabbas av ohälsa, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och magsår. Den psykiska ohälsan är också betydligt högre hos skuldsatta än hos den övriga befolkningen.

Den skuldsättning som vi nu ser öka i vårt land, som sätter allt fler i skuldfällan och som skapar så stor oro och stress är också ett symtom på något annat. Den är ett symtom på en ökad fattigdom och ökade ekonomiska klyftor.

Vi behöver alltså åtgärder för att bryta denna utveckling här och nu. Precis som min kollega Amloh tidigare har tagit upp har vi socialdemokrater föreslagit att man ska införa en skatt på en del av bankernas övervinster, inte hela övervinsterna utan en del övervinster. De pengar som bankerna har tjänat på sina bankkunder ska föras tillbaka till dem som verkligen behöver stöttning.

Intäkterna från bankskatten skulle kunna fördelas ut till hushållen genom en skattesänkning som skulle träffa vanliga löntagare genom en extra utbetalning av barnbidrag eller genom ett höjt underhållsstöd och genom en tankrabatt som skulle ge pengar till den som behöver tanka bilen i stället för att hamna i oljebolagens fickor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså väldigt konkreta förslag som skulle kunna ge folk stöd här och nu och som skulle låta bankerna ta ett större ansvar för den ekonomiska situation som Sverige befinner sig i. Men här är regeringen fortsatt passiv.

Fina ord räcker inte längre hur välmenande de än är. Det behövs faktiskt konkreta åtgärder för att stötta hushållen och för att kvinnor inte ska bli inlåsta i destruktiva förhållanden.

(Applåder)

Fru talman! Vi hör statsrådet konstatera att det gjorts precis rätt finanspolitiska avvägningar. När vi ser den bild vi har målat upp av arbetarkvinnor som jobbar och sliter men blir fattigare och fattigare för varje månad som går, som skuldsätter sig och inte har råd att lämna en destruktiv relation säger statsrådet att det är helt rätt finanspolitiska avvägningar. Det är mycket tydligt, tycker jag, att det är just dessa prioriteringar man gör.

Det är nog ganska få människor, framför allt få kvinnor, som upplever att det är bra avvägningar som har gjorts av den här regeringen när man sitter i den sits man gör. Vi behöver bekämpa inflationen men också lindra konsekvenserna av inflationen, och det kan jag bara konstatera att regeringen inte har lyckats med när vi ser hur det ser ut. Och det stannar inte där.

Statsrådet säger att regeringen bland annat har sänkt drivmedelspriserna för att föräldrar ska kunna ha råd att köra sina barn till fritidsaktiviteter. Poängen är ju att det är väldigt få som har råd att betala för de organiserade fritidsaktiviteterna, så det finns inte så mycket att köra barnen till. Den poängen missar man från den här SD-regeringen. Detta är inte en politik för jämställdhet eller för kvinnor.

Jag vill tacka för den här debatten. Jag konstaterar att statsrådet är nöjd med de politiska avvägningar man har gjort. Jag konstaterar också att man inte prioriterar kvinnor eller jämställdheten genom den här ekonomiska krisen. Det kan jag bara beklaga.

(Applåder)

Fru talman! När man lyssnar på ledamoten Amloh får man nästan intrycket att det har undgått henne att vi befinner oss i en ekonomisk kris, inte bara i Sverige utan också i vår omvärld, och att det är flera faktorer som påverkar den ekonomiska situationen i Sverige. Detta drabbar såklart de mest utsatta allra mest.

I den situationen krävs det noggranna avvägningar. Jag har i mitt tidigare inlägg visat just på den balans som regeringen har i sin finanspolitik: Vi bekämpar inflationen samtidigt som vi stöttar de mest utsatta hushållen.

Fru talman! När man står i den här talarstolen framstår det ofta som att andra sidan inte lyssnar på vad man säger. Det påstås att det inte läggs fram några konkreta åtgärder från den här regeringen, trots att jag både i den här och tidigare debatter har pekat på den ena konkreta åtgärden efter den andra. Det verkar dock som att mina debattörer både i den här och i tidigare debatter helt enkelt inte lyssnar på vad jag säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns fler åtgärder än de som jag tidigare har nämnt som den här regeringen vidtar. En viktig faktor när det gäller den ekonomiska politiken och politik för dem som är mest ekonomiskt utsatta är såklart bostadspolitiken. Det är en jätteviktig fråga.

I regleringsbrevet för 2024 ger regeringen därför ett nytt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten om att analysera just bostadsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta är ett uppdrag som rör ekonomisk jämställdhet och ägande på bostadsmarknaden. Det omfattar särskilt unga kvinnors och mäns ekonomiska förutsättningar att ur ett jämställdhetsperspektiv etablera sig på bostadsmarknaden, såväl marknaden för ägda bostäder som marknaden för hyrda bostäder.

Andra frågor som bör belysas är hur tillgången till hyresrätter påverkar kvinnor och män, bland annat möjligheten att flytta för att kunna få ett arbete och för att våldsutsatta ska kunna lämna en våldsam relation.

Detta är ett uppdrag som ska slutrapporteras senast den 31 maj 2025 och som jag såklart kommer att vara väldigt nyfiken på att ta del av resultatet av.

Fru talman! I den här kontexten vill jag också nämna en specifik grupp som jag anser att vi måste rikta särskilt fokus på, nämligen gruppen utrikes födda kvinnor. Bland dem som står längst från arbetsmarknaden ser vi nämligen en överrepresentation av utrikes födda kvinnor.

Vi behöver vidta riktade åtgärder för att få den gruppen närmare arbetsmarknaden och därmed öka den gruppens ekonomiska självständighet. Här har regeringen vidtagit en rad konkreta åtgärder. Bland annat tecknades förra våren en överenskommelse mellan regeringen och SKR om en gemensam satsning för att nå ut till utrikes födda kvinnor som besöker öppna förskolan, för där ser man att man har en möjlighet att få kontakt.

Detta är en överenskommelse som omfattar knappt 20 miljoner kronor och som pågår under åren 2023-2025. Förra året togs också regeringsbeslut om ett fortsättningsuppdrag på tidigare uppdrag som bestod i att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Detta är nu en plan som ska genomföras och konkretiseras, och flera myndigheter är berörda.

Fru talman! Det finns ingen brist på konkreta åtgärder från den här regeringen, och vi kommer att fortsätta att vidta konkreta åtgärder för att öka den ekonomiska jämställdheten.

Fru talman! Den svenska sjukvården, skolan och omsorgen går igenom den värsta krisen sedan 90-talet. Över hela landet sägs personal upp. Vårdcentraler och mottagningar stängs för att regeringen inte tar ansvar och skjuter till de resurser som krävs till välfärden. De pengar som vi i går hörde ska skjutas till räcker en bit men inte till allt.

Det är framför allt kvinnor som drabbas av regeringens politik. Det är kvinnor som arbetar i välfärden och som får betala för nedskärningarna i form av ökad stress, som vi har hört i tidigare interpellationsdebatter, liksom sämre arbetsvillkor och löner.

Just när det gäller löner kan vi i dag konstatera att utvecklingen mot jämställda löner står still. Vad som krävs är en politik som prioriterar kvinnors arbetsvillkor och löner före skattesänkningar för höginkomsttagare. Det är avgörande för kvinnors hälsa och ekonomi, men också för förskolan, skolan, vården och äldreomsorgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige behöver en annan ekonomisk politik, som inte riktar sig mot att inflationsskydda höginkomsttagares inkomster. Vi måste trots en inflationsekonomi se de möjligheter vi har. Inflationsbekämpningen ska inte i första hand bäras av dem med lite lägre eller mer normala inkomster, utan det här måste vi göra gemensamt.

Fru talman! Jag och mina kollegor lyssnar aktivt på alla inlägg här, men sanningen är att det ekonomiska läget i Sverige inte blir bättre. Skulderna ökar och livsmedelspriserna ökar, trots det regeringen gör. Fler åtgärder behövs alltså.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte i mitt avslutande inlägg rikta lite fokus mot de åtgärder som regeringen vidtar när det gäller den ekonomiska situationen för våldsutsatta.

Även detta är ett område där regeringen vidtar ett stort antal konkreta åtgärder. Ett exempel är Socialstyrelsens uppdrag att stärka det nationella stödet till kommunerna i deras arbete med att ge stöd till våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Vi har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå åtgärder för att våldsutsatta ska få ett mer samordnat stöd vid myndighetskontakter.

Nyligen har vi också vidtagit en åtgärd som jag vet är otroligt viktig, nämligen att vi riktar fokus mot dem som lever med skyddade personuppgifter. Vi har en situation i Sverige där det alltför ofta händer att skyddade personuppgifter röjs av myndigheter. Detta får ofta förödande konsekvenser, bland annat ekonomiska, för dem som drabbas. Det finns såklart trygghetsaspekter, men det finns också ekonomiska aspekter när man exempelvis tvingas söka ny bostad och flytta till en ny plats för att ens uppgifter har röjts.

Detta är exempel på konkreta åtgärder som den här regeringen vidtar för att stärka skyddet för dem som är ekonomiskt utsatta och där vi ser just de våldsutsatta som en grupp som vi vill rikta särskilt fokus på.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka för den här debatten. Frågan om ekonomisk jämställdhet förtjänar lite extra fokus den här veckan när vi står inför internationella kvinnodagen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.