Arbetsplenum - Utgiftsområde 6 försvar och samhällets krisberedskap - 2023-12-06

Fru talman! Det har snart gått två år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och kriget fortsätter med stort lidande för det ukrainska folket. Förlusterna är enorma med hundratusentals skadade och döda på båda sidor. Ryssland har brutit mot i stort sett alla internationella överenskommelser och avtal och har inte ens dragit sig för att attackera civila mål, till exempel sjukhus. Den ryska regimen verkar inte dra sig för något när det gäller att underkuva Ukraina. Därför är det viktigt inte bara att Ukraina segrar i detta krig utan också att Ryssland förlorar. Om den ryska regimen känner att de går segrande ur en framtida vapenvila kommer den ryska björnen att vila endast ett litet tag och därefter ge sig på nästa land, och det får givetvis inte ske.

Fru talman! Det är därför av största vikt att Sverige, EU och den övriga fria världen fortsätter med sitt stöd till Ukraina och konsekvent arbetar för en seger för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Den moderatledda regeringen har sedan den tillträdde för drygt ett år sedan tagit denna fråga på största allvar och nästan tiodubblat stödet till Ukraina, från 2 miljarder till över 20 miljarder kronor. Vi har också skickat vårt mest avancerade materiel, till exempel artillerisystemet Archer. I en artikel i Svenska Dagbladet i går intervjuades ukrainska soldater och befäl som har fått tillgång systemet, och de kallade det en maktmaskin.

Det svenska stödet gör skillnad i Ukraina. Därför är det otroligt glädjande att stödet i denna kammare för den linje regeringen driver är fullständigt och kompakt. Låt oss fortsätta på denna väg tillsammans.

Fru talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Rysslands aggression i Ukraina är givetvis den största anledningen, men tyvärr finns fler mörka moln på himlen. Jag tänker närmast på kriget i Mellanöstern mellan Israel och terrororganisationen Hamas och spänningarna i Stillahavsområdet. Jag tänker också på det som har skett i eller snarare under ytan i Östersjön med skador på viktig infrastruktur i form av kablar och rör. Detta påverkar också vårt säkerhetsläge.

Mot denna bakgrund känns det extra bra och tryggt att kunna konstatera att regeringens budgetanslag för utgiftsområde 6 höjs och kommer att uppgå till 126 miljarder kronor 2024. Sverige kommer därmed redan nästa år att nå Natos mål. Men målet om 2 procent enligt överenskommelsen som ingicks av alla åtta partier den 16 mars 2022 står givetvis fast och ska uppnås snarast möjligt.

Fru talman! Kronor och ören är viktiga, men ökad förmåga är det som räknas. Därför är det bra att regeringen också aviserat att ett nytt försvarsbeslut kommer att tidigareläggas och fattas i riksdagen redan i slutet av nästa år.

Fru talman! Säkerhet bygger vi bäst tillsammans med andra. Det stundande Natomedlemskapet är viktigt inte bara för Sverige utan också för våra grannar och övriga medlemmar i Nato. Sverige kommer som medlem att stärka Nato, och Nato kommer att stärka Sverige.

Sent i går kväll svensk tid undertecknade försvarsminister Pål Jonson tillsammans med sin amerikanska kollega Lloyd Austin ett viktigt avtal, ett så kallat DCA, defence cooperation agreement. Detta ska underlätta samarbetet mellan Sverige och USA och göra det möjligt för USA att på förhand och med klara juridiska spelregler i Sverige öva, samöva, förhandslagra materiel med mera. Tillsammans bygger och säkrar vi frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Försvar och säkerhet är långt ifrån bara militära förmågor. Civila förmågor, robusthet, uthållighet och motståndskraft i hela samhället är avgörande för att vi ska stå emot om ett krig också skulle drabba Sverige.

Det vi kallar det civila försvaret är allt annat än det militära försvaret. Här spelar var och en av oss en viktig roll. Vi kan och ska som enskilda medborgare förbereda oss för att klara oss själva en tid vid exempelvis större samhällsstörningar, såsom ett krig, eller olika typer av fredstida kriser.

Men självklart är detta bara en del. Tillsammans spelar vi och det vi kallar samhället en avgörande roll. Jag är därför stolt över att regeringen har tagit frågorna kring det civila försvaret på största allvar och med hög hastighet tagit sig an att bygga upp Sveriges civila försvar igen.

En symbol för det - det är dock inte en symbolhandling, så missförstå mig inte nu - är att regeringen har utsett en minister för civilt försvar. Detta sätter också fingret på att det är viktigt att kunna fokusera på dessa viktiga frågor som annars lätt drunknar i frågor om stridsvagnar, kängor och ammunition.

För att nämna några saker har regeringen startat Totalförsvarets näringslivsråd som ska bygga upp relationerna mellan det offentliga Sverige och det privata näringslivet, som många gånger har de resurser vi behöver vid en kris eller ett krig. Regeringen har också startat arbetet med att återaktivera civilplikten inom räddningstjänsten och reparationsberedskap som ett första steg. Inom cybersäkerhetsområdet händer det mycket. Ett cybercampus vid KTH är igång. Ett internationellt cybersäkerhetssändebud som företräder Sverige internationellt är också igång, liksom arbetet med att få större kraft och samordning i det nationella cybersäkerhetscentrumet. Regeringen har dessutom samlat frågorna inom Försvarsdepartementet för bättre samordning.

Fru talman! Regeringens politik på detta utgiftsområde stannar inte där. Även initiativ och reformer för innovation och teknikutveckling är i full rullning. Sverige är i framkant på flera av dessa områden, men för att vi ska kunna fortsätta att ligga i toppen måste arbetet vidareutvecklas.

Försörjningsberedskapen vad gäller livsmedel, sjukvård, läkemedel med mera är områden som är viktiga för att samhället ska kunna fungera. Flera av dessa områden har precis utretts eller håller på att utredas. Några av dessa pusselbitar bereds just nu i Regeringskansliet. Detta gör vi för att kunna säkra Sverige i händelse av kris, höjd beredskap eller ytterst krig.

Fru talman! Försvarsbudgeten har dubblerats på fyra år och tredubblats sedan 2014, från 40 till 60 till 126 miljarder. Det är starkt och visar på den riktning vi behöver gå i.

Men nu är inte tid att klappa oss själva på axeln. Nu måste vi fortsätta att omsätta dessa pengar till ökad förmåga, stärkt motståndskraft och beredskap. Takten i förmågehöjningen ska höjas, främst i det civila försvaret. Kommuner, regioner och näringsliv måste komma med på tåget. Det är så vi bygger Sverige starkt igen. Det är så vi bygger Sverige säkrare, grönare och friare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Bouveng, Gustaf Göthberg och Oskar Svärd (alla M).

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 24 om försvar och samhällets krisberedskap.

Jag vill börja med att hänvisa till att Socialdemokraterna i detta betänkande har ett särskilt yttrande som vi står bakom. Vi har också två reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 2.

För oss socialdemokrater har totalförsvarsprincipen alltid varit grunden i försvars- och säkerhetspolitiken. När socialdemokratiska regeringar under efterkrigstiden byggde upp ett av världens starkaste försvar och utvecklade några av världens mest avancerade operativa system var det totalförsvarstanken som var bärande.

Efter regeringsskiftet 2014 när den S-ledda regeringen påbörjade en kraftfull upprustning gällde det också hela totalförsvaret. Detta har utgjort en bra grund för ansökan om medlemskap i Nato. Nu har Ulf Kristerssons regering tagit vid och fortsatt denna utveckling utifrån beslut i Försvarsberedningen.

Vi socialdemokrater är överens med regeringen om anslagen i budgeten. Det innebär att drygt 126 miljarder ur statens budget nästa år går till försvar och samhällets krisberedskap. Sammantaget innebär det att Försvarsmaktens ekonomiska resurser under en tioårsperiod ökar med mer än 150 procent.

Men precis som föregående talare sa måste vi fortsätta utvecklingen. Vi måste också se till att de ökade resurserna ännu tydligare kopplas till starkare operativ förmåga.

Inom de flesta områden i betänkandet är vi helt överens med regeringen. Vi har dock delvis en annan inriktning och har därför lämnat ett särskilt yttrande. I vår omfattande kommittémotion redovisar vi vår helhetssyn på det civila och militära försvarets framtida utveckling. Bakgrunden till våra ställningstaganden är bland annat erfarenheter av det ryska anfallskriget i Ukraina. Kopplat till dessa och situationen i Afrika kräver vi att Wagnergruppen ska klassas som terrororganisation.

När det gäller krigets utveckling i Ukraina blir det naturligt att också understryka vikten av att fortsätta utveckla armén och arméns brigader, detta för att vi både ska kunna bidra operativt inom Natos operativa förmåga och samtidigt klara av landförsvaret av Sverige. Vi pekar därför på behovet av att i framtiden inrätta två nya regementen, ett i Kiruna och ett i Kvarn. Samtidigt pekar vi på att vi måste fortsätta satsningarna på att förstärka den militära närvaron på Gotland.

Vi säger också att personalen är Försvarsmaktens guld och viktigaste resurs. Vi anser att målet måste vara att senast 2030 utbilda 10 000 värnpliktiga årligen. Vi vill öka hemvärnets styrka till 25 000 soldater. För oss är jämställdhet och inkludering grundläggande krav för Försvarsmaktens framtida sammansättning.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar också tydligt det civila försvarets viktiga roll i krigstid. En bärande del i det civila försvaret är ett starkt civilsamhälle. En befolkning som är välorganiserad och välbildad bidrar till att stärka samhällsfunktionerna, bära demokrati och bygga motståndskraft mot desinformation.

Vi ser också att nordiskt samarbete blir allt viktigare för att försvara vårt närområde. Vi föreslår därför att det inrättas en nordisk försvarskommission med parlamentarisk förankring för att vi gemensamt ska utveckla försvars- och säkerhetspolitiken.

Fru talman! Svensk försvarsindustri är kunskapsintensiv och har stor betydelse för arbetstillfällena i landet. Svensktillverkade stridsflyg och ubåtar tillverkade hemma i Blekinge är specifikt utvecklade för de förhållanden som råder i vår del av världen. Det är därför viktigt att kompetensen och arbetstillfällena behålls inom landet.

I vår kommittémotion föreslår vi en utredning för att förvärva ytterligare en ubåt, och vi betonar vikten av svensk kompetens inom nästa generations stridsflyg. För att säkra försörjningen av materiel under kris och krig rekommenderar vi en försvarsindustriell strategi och statligt inflytande och kontroll över väsentliga säkerhetssystem.

Fru talman! Det är nu 650 dagar sedan Ryssland startade det olagliga storskaliga anfallskriget i och mot Ukraina. Det är 650 dagar av avskyvärt krig, mänskligt lidande och död. Vi tror tyvärr att det är sannolikt att kriget kommer att pågå under lång tid, vilket vi menar kräver en mycket långsiktig planering från västvärldens och EU:s sida.

De stödpaket Sverige hittills bidragit med till Ukraina är viktiga för den långsiktiga säkerheten i vår del av världen. Vi är beredda att bidra till att stärka Ukrainas luftförsvar. Det kan ske bland annat genom att ge tillgång till Jas Gripen-systemet.

Vi vill vara tydliga: Vi socialdemokrater säger att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs!

Avslutningsvis, fru talman, befinner sig Sverige i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Antidemokratiska krafter med stort våldskapital inom och utom landets gränser hotar svenska liv och våra intressen, vår demokrati och vår frihet.

För oss socialdemokrater är det en självklarhet att Sverige ska ha ett totalförsvar av det svenska folket, för det svenska folket. Det är stora pengar som nu satsas på försvaret. Samtidigt ser vi ökade ojämlikheter i vårt samhälle. Det är sjukvårdskris i regionerna, och flera kommuner tvingas spara på det viktigaste vi har: vår framtid - barnen och skolorna.

Utbyggnaden av försvaret ska angå hela folket och bäras rättvist. Behoven i välfärden, kampen mot brottsligheten och vanliga familjers ekonomi ska inte behöva stå tillbaka för att vi ska klara den viktiga och nödvändiga upprustningen av totalförsvaret. Vi vill därför att det ska införas en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation 2. Jag vill också tacka all personal inom Försvarsmakten och alla veteraner och önska både dem, kansliet och talmännen en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Björklund talar med stort engagemang om försvarsindustrin. Det uppskattar jag.

Socialdemokraterna anser att staten bör ta större kontroll över försvarsindustrins utveckling, och i debatten har frågan väckts om att staten borde köpa aktier i Saab och bli delägare i syfte att tillföra mer kapital.

Samtidigt stöder Socialdemokraterna den etiska principen att försvarsmateriel ska betraktas som lika moraliskt förkastligt som pornografi, tobak och spel. Det är en princip som flera statliga aktörer håller sig med och som också är en ledstjärna i flera regioner, senast i Region Stockholm där ledamotens partivänner drev igenom att den etiska principen ska fortsätta att gälla.

Samtidigt som ukrainska soldater slåss med svenska vapen i sina händer säger alltså Socialdemokraterna att försvarsmateriel är lika illa som porr men att det ändå är något som staten bör bli delägare i. För mig framstår detta som dubbelmoral, och jag önskar att ledamoten ska reda ut för oss var Socialdemokraterna står i frågan.

Jag vet att förutsättningarna för att förändra dessa principer diskuteras nu i flera partier, och diskussioner förs även i Regeringskansliet. Saab skulle få betydligt bättre förutsättningar att få tillgång till kapital om vi slutade moralisera och i stället visade hur stolta vi är. Jag tror att ledamoten delar min stolthet över den svenska försvarsindustrin.

Kan vi få detta utrett av ledamoten?

Fru talman! Tack, ledamoten Starbrink, för frågan! Jag är inte säker på att jag kan reda ut alla detaljer. Vi har tidigare, inte minst i vårt utskott, diskuterat försvarsindustrin och klassificeringen och rubriksättningen när det gäller de dåliga verksamheterna. Där har vi socialdemokrater exakt samma uppfattning. Detta kan jag försäkra ledamoten Starbrink.

Vi hade också en diskussion i Almedalen där jag själv deltog och sa att vi ska göra vad vi kan för att bidra till att förändra detta. Hur enstaka regioner har agerat och varför har jag dessvärre inte insikt om, men vi bidrar gärna till diskussionen.

När det gäller försvarsindustrin och ett eventuellt statligt inflytande eller engagemang, vare sig det inbegriper aktier eller inte, har vi inte sagt exakt hur det ska göras. Vi välkomnar gärna fler förslag för att hitta samförstånd i detta.

Vi oroas över att det sker snabba förändringar i världen. Ägarstrukturer kan ändras, vilket skulle kunna innebära att vi tappar kontrollen över vår viktiga försvarsindustri. Det är med den insikten som vi vill att det ska finnas ett statligt engagemang.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Då kanske vi kan arbeta gemensamt för att ändra de i mitt tycke moralistiska reglerna, som hindrar en positiv utveckling.

Det handlar om statliga aktörer som Miljömärkning Sverige, som driver en hård linje när det gäller svanmärkning av till exempel fonder. Det handlar även om Pensionsmyndigheten, som också betraktar vapen som något lika fult och smutsigt som pornografi. Detta är en hållning som inte rimmar med den gemensamma vilja vi har här i riksdagen att stödja Ukraina med mer vapen och inte minst med mer ammunition.

Nu vill jag uppmana ledamoten att driva på i denna fråga så att vi gemensamt kan få en förändring till stånd. Jag tror att det är angeläget att privat kapital kan komma in i försvarsindustrin, för tempot är för lågt. Det behövs en betydligt större produktion, och då är jag inte säker på att staten som ägare eller ökad statlig kontroll är det snabbaste eller ens det mest önskvärda sättet att lösa detta på.

Jag hoppas på ledamotens fortsatta stöd i detta arbete.

Fru talman! Tack, ledamoten, för fortsättningen på frågan!

Vi tror att det är för precis sådant här vi behöver ha en försvarsindustriell strategi. Vi välkomnar ett samarbete med bland andra Liberalerna och kanske hela utskottet i denna fråga, för vi tror att det är nödvändigt.

Det får gärna vara mer privat kapital, men kanske också statligt. Det vi just nu ser är inte brist på kapital utan brist på personal för att dels producera och fylla de behov vi själva har, dels sälja till resten av världen. Vi behöver därför öka produktionstempot, och vi tror att vi behöver ha en bra försvarsindustriell strategi för detta.

Fru talman och Heléne Björklund! Låt mig först konstatera att vi, när det gäller det som vi diskuterar i dag, är överens i flera stycken. Det är bra, och det ger långsiktighet och stabilitet för Sverige i de viktiga frågor som vi nu diskuterar.

Därför blev jag, även om jag kanske inte borde bli det, förvånad över att försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist, som är partikamrat med Heléne Björklund, tycker att vi borde förstatliga Saab.

Socialister brukar ju gilla att äga saker själva. Jag är dock inte socialist utan moderat, och jag tror på den fria näringen och det privata näringslivet. Därför vill jag ställa en fråga. Jag förstår inte hur Socialdemokraterna har kommit fram till att ett sådant behov finns nu. Vilket problem ska ett statligt ägande lösa?

Saab, som det gäller i det här fallet, är ett synnerligen väl fungerande företag som producerar produkter i världsklass som exporteras världen över. De har gott om kapital och extremt många kunder, och ändå kommer Socialdemokraterna till slutsatsen att vi nu borde köpa aktier.

Jag vill därför fråga: Har Socialdemokraterna tänkt att man ska göra vinst på aktierna på något sätt? Vilket problem är det som man de facto ska lösa här? Det är jag jättenyfiken på.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Berglund, för frågan!

Jag upprepar mitt svar. Vi ser inte att problemen finns i dag, men som jag beskrev i mitt förra svar är vi oroliga för att framtida konstellationer, ägarförändringar och ändringar i strukturen skulle kunna innebära att Sverige tappar kontrollen över försvarsindustrin. Vi anser att den är alltför viktig för det, med den kompetens som har byggts upp där under lång tid.

Vi kan ta ubåtarna som exempel. Där har Saab verkligen räddat svenska ubåtar och hela den kompetens som finns där. Vi är helt överens om att Saab har gjort en fantastisk resa, men vi oroar oss för vad som kan hända i framtiden med olika internationella samarbeten och eventuella strukturförändringar. Där ser vi att ett statligt engagemang kan säkra att produktionen blir kvar hemma i Sverige och att vi har kvar kontrollen.

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för svaret. Jag förstår att det finns en oro för att man skulle kunna tappa den kontroll som ni beskriver. Men då tycker jag att Socialdemokraterna har tappat bort en viktig pusselbit, nämligen den lag som trädde i kraft den 1 december i år och som just ska förhindra att utländska investerare tar över svenska bolag där det finns säkerhetsintressen. Saab är naturligtvis ett sådant bolag. Denna lag tror jag till och med att Socialdemokraterna själva röstade för. Därför blev jag väldigt förvånad eftersom den nya lagen just har trätt i kraft. Med den lagen på plats finns det ingenting att vara orolig för.

Det bästa sättet för Sverige att behålla och utveckla svensk industri är att man fortsätter att utveckla produkter i världsklass och att Sverige också köper materiel i världsklass, det vill säga som vi har gjort under lång tid. Det anser jag vara det bästa.

Den 1 december trädde en ny lag i kraft. Tycker ni inte att den räcker?

(Applåder)

Fru talman! Det som ledamoten Berglund säger stämmer. Vi tycker att detta är en bra lag. Om den räcker eller inte får väl framtiden utvisa. Men vi oroar oss ändå, som sagt, för eventuella ägarförändringar och strukturförändringar.

Till skillnad från högern, som vill ha allting privat av ideologiska skäl, är vi socialdemokrater rätt så pragmatiska, som ni säkert har märkt under årens lopp när det gäller privatiseringar. Vi vågar pröva, men vi ser också när det inte fungerar. Vi säger inte att det inte fungerar i försvarsindustrin i dag. Men vi ser det på väldigt många andra områden där den så kallade marknaden skulle lösa allt men där marknaden kanske består av intressen som vi inte vill ha in i säkerhets- och försvarsindustrin. Därför föreslår vi ett statligt engagemang i vår försvarsindustri.

(Applåder)

Fru talman! Det är alltid glädjande att höra att vi är överens i många frågor. Men jag har ett par frågor och funderingar.

Det första gäller nyetableringar i framtiden som ni nämnde. För mig känns det väldigt fluffigt. Ledamoten nämnde också att det finns ett stort behov här och nu av krigsförband. Då känns framtiden som väldigt långt fram.

Försvarsmakten bedömer att Ryssland kan ha kapacitet att med markförband anfalla Europa, i vårt närområde, inom en period av tre till sju år. I veckan såg vi att Polen varnade för att detta kan ske inom tre år. Det känns närmare än i framtiden.

Nu föreslår Socialdemokraterna, i ljuset av detta hot, att fler regementen etableras, utöver dem som det, mot ÖB:s inrådan, fattades beslut om i försvarsbeslutet 2020. Men att etablera ett regemente tar lång tid, och det kostar mycket pengar - kanske 1 ½ miljard styck. Vi har sett att de regementen som det fattades beslut om 2020 inte börjar producera förband fullt ut förrän 2026-2028, och det känns också väldigt långt fram.

De föreslagna nyetableringarna i framtiden kommer knappast att leverera några påtagliga resultat vad gäller krigsförband förrän 2030, och då börjar det kännas som ont om tid.

Varför vill Socialdemokraterna inte lyssna på ÖB:s råd från den 6 november i år? Vad vet Socialdemokraterna som inte ÖB vet? För det är väl inte röstfiske som vi ser här?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Wistedt för hans frågor.

Låt mig säga följande: Det är möjligt att vår kommittémotion är fluffig och framtidsinriktad. Vi ser det som både ett ansvar och ett privilegium att få vara politiker och att få spåna om framtiden och också lägga fram politiska förslag som vi dessutom finansierar. Vi har inte sagt att detta ska ske i närtid.

Men vi ser vad som händer i norra Sverige. Vi har Finland, Sverige, Norge - Nordkalotten - som är ett strategiskt väldigt viktigt område geopolitiskt. Vi ser att vi behöver en ordentlig förbandstillväxt där uppe. Vi har dessutom Esrange, LKAB, Malmbanan med mera som ska försvaras. Och vi tror att vi behöver den förbandstillväxten.

Nu säger ledamoten att det inte kan ske före 2030 även om vi tar beslut nu. Låt oss se vad det blir av det. Detta är vårt förslag för framtiden. Vi ser att det behövs en förstärkning i norra Sverige.

När det gäller Kvarn ser vi att det är en väldigt lågt hängande frukt. Ledamoten ställde inte några frågor om det, men jag svarar på det ändå. Där finns alla tillstånd som behövs. Där finns övningsfält. Och där finns en anläggning för strid i bebyggelse. Det skulle därför vara väldigt enkelt att utveckla det till ett regemente. Vi tycker därför att detta är en lågt hängande frukt, och vi vill peka på de möjligheter och behov som vi ser.

Fru talman! Det var intressant att ledamoten nämnde Kiruna. Jag hade nämligen förmånen att i helgen vara där och prata. Det var väldigt tydligt att det är otroligt svårt att rekrytera personal som kan tjänstgöra där uppe och det av så enkla anledningar som att levnadsomkostnaderna är väldigt stora för dem som är anställda där. En försvarsmaktsanställd ha avsevärt mindre i lön än en butiksanställd och tjänar ungefär hälften av vad en person som jobbar i gruvan tjänar. Därför frågar jag: Hur avser Socialdemokraterna att långsiktigt bemanna ett nytt regemente i Kiruna, för det kommer att krävas särskilda åtgärder?

Fru talman! Då ska jag först ge en kunskapsupplysning, och det är att det inte är Socialdemokraterna som bemannar några regementen någonstans. Det är staten och Försvarsmakten som gör det. Det kan vara bra att känna till.

Vi har också varit i Kiruna och fått exakt samma indikationer, så där är vi överens. Men det kan väl inte hindra oss från att ha ambitioner, och det kan väl inte hindra oss från att säga att det är otroligt viktigt av geopolitiska och strategiska skäl att vi har ett starkt försvar också uppe vid Nordkalotten? Såvitt jag vet finns det inga regleringar som säger hur stor överbyggnaden måste vara för att det ska kallas för ett regemente. Det är därför också en ganska lågt hängande frukt att ha dessa ambitioner och att fortsätta diskutera detta.

Det är möjligt att det inte kommer att bli så. Men, som sagt, vi ser det som ett privilegium och ett ansvar att vara politiker och visa på möjligheter som vi ser för framtiden.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Och det är verkligen viktiga frågor att diskutera.

Vi har det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det är ett läge som sannolikt kommer att vara för överskådlig framtid. Det gör att vi måste höja beredskapen. Vi måste kunna klara både kris och i värsta fall krig. Det är därför som det är så viktigt att vi diskuterar dessa frågor och att vi snabbar på. Jag tror nämligen inte att vi har all tid i världen. Vi måste se till att snabba på upprustningen av det svenska försvaret.

Just nu när vi sitter här i lugn och ro pågår det ett krig i Europa. Det har pågått i snart 20 månader sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina, och det fortgår. Tyvärr finns det mycket som tyder på att detta blir ett långvarigt krig.

Flera av oss som är i kammaren här i dag var för ungefär en månad sedan i Ukraina och fick med egna ögon se den nytta som vårt stöd har gett. Som har påpekats här tidigare i debatten har Sverige gett försvarsmateriel för motsvarande 20 miljarder kronor. Det har spelat stor roll. Det är allt från pansarskott till pansarvärnsrobot 57, NLAW, till granatgevär Carl Gustaf, men också Archer och inte minst stridsfordon 90, som spelar stor roll, och ammunition som vi ger. Detta är man väldigt tacksam för.

Det är viktigt att påpeka härifrån riksdagens talarstol att vi är överens om att det är viktigt att fortsätta stödet. Det är tack vare stödet från Sverige, USA, Storbritannien och andra länder som Ukraina klarar att försvara sig. Men vi måste vara uthålliga i vårt stöd, för det skulle vara ytterst farligt om Ukraina slutar slåss. Då finns inget fritt Ukraina kvar. Det, fru talman, skulle påverka även vår säkerhet. Därför har vi all anledning - moraliskt, för våra egna syften och för vår egen trygghet - att se till att fortsätta stödja Ukraina. Det är väldigt viktigt att betona.

Detta sätter också blixtbelysning på risken för att det här sprider sig. Vi ska inte underskatta Ryssland och Putin. Vi vet att mycket av markstridskrafterna nu går åt där, men när det gäller flygvapnet och marinen finns det ganska mycket kvar. Det finns tecken som tyder på att man efter ett krig ganska snabbt kan rusta upp igen. Vi har alltså all anledning att rusta upp, och det Natomedlemskap som vi hoppas och tror är nära förestående är också mycket viktigt. Det höjer nämligen tröskeln och minskar risken för ett eventuellt ryskt angrepp.

En annan viktig sak är det avtal som skrevs under i natt svensk tid - som även ska godkännas här i riksdagen - om fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Det är av yttersta vikt, fru talman, att det kommer på plats, eftersom det gör att det finns reella förberedelser om det värsta skulle hända. Amerikanska trupper kan i så fall baseras här, och man har förberett hur det ska organiseras. Det är avskräckande och minskar äventyrslustan hos en rysk angripare.

Det är också viktigt att poängtera att ett förstärkt försvar av Sverige och de samarbeten vi har är den bästa garanten för att inte få något krig. Om det bara vore att glida in i Sverige skulle ju risken för angrepp öka. Men om vi har ett starkt försvar, både militärt och civilt, och dessutom detta försvarssamarbete ökar chanserna att vår egen och kommande generationer slipper krig. Därför är det här så viktigt.

För svensk del har vi under flera år stärkt Försvarsmakten, och det fortsätter vi att göra. I Försvarsberedningen diskuteras nu det civila försvaret där vi, för att vara helt öppna, har stora utmaningar. Det militära försvaret lades ned i alldeles för stor omfattning efter kalla kriget, och det civila försvaret blev i princip helt nedlagt. Det här är alltså vägen vi har att gå, och det måste vi göra eftersom en kedja aldrig är starkare än sin svagaste länk.

Militärt och civilt försvar är två sidor av samma mynt. Därför är det så viktigt att få det på plats och att det organiseras på rätt sätt. Det måste också få de medel som krävs. För att ta ett exempel, fru talman, har vi mycket inspiration att hämta i Finland. Finland var förståndigt nog att inte lägga ned det civila försvaret. De kan klara att försörja sin befolkning - inte med färdiga limpor - men med ingredienser till livsmedelsproduktion i ett halvår. De klarar sig på motsvarande sätt lika länge när det gäller drivmedel och medicin. Det fungerar. Man övar. Det är av yttersta vikt. Där har vi alltså mycket inspiration och vägledning att hämta.

När det gäller det militära försvaret har vi gjort stora förbättringar, men det behöver snabbas på. Det kommer att krävas satsningar. Det har påpekats här att budgeten uppgår till 126 miljarder, och det är mycket pengar. Men det är att betala hemförsäkringsavgiften, och sannolikt kommer vi att behöva betala mer än 2 procent av bnp för att kunna göra de investeringar som krävs i civilt och militärt försvar. Sanningen att säga har vi under lång tid legat betydligt under 1 procent. Det är alltså inte konstigare, fru talman, än när man har ett hus och lägger för lite pengar på underhåll under lång tid. Då kommer det en dag då man måste lägga mer. På samma sätt har vi en situation där vi kommer att behöva satsa mer än 2 procent på försvaret.

Vilka uppgifter lär vi då få som medlemmar i Nato? Vi är inte en frontstat som Finland, Estland, Lettland och Litauen, men vårt område är viktigt som bas. Vi måste också vara beredda att tillsammans med Norge hjälpa till på Nordkalotten och försvara Finland med markstridstrupper. Det finns ett underskott där. Likadant är det i Baltikum. Där behöver vi spela en roll.

Försvaret av Sverige börjar nu inte vid Sveriges gränser, utan det gäller att vi tillsammans med andra länder också försvarar våra allierade i Nato. Med dessa ord, fru talman, yrkar jag bifall till samtliga förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag försvarsutskottets betänkande FöU1, och jag vill inleda med att yrka bifall till samtliga förslag i utskottets betänkande.

Jag kommer nu att kommentera den del som rör det militära försvaret, och min kollega kommer sedan att kommentera det som rör det civila försvaret.

Medborgare, totalförsvarspersonal, riksdagsledamöter och särskilt befolkningen i Finland, som i dag upplever sin 105:e självständighetsdag - må det bli många fler!

Ett flertal regeringar av blandade kulörer har under perioden ungefär 1995 till 2015 negligerat och avrustat totalförsvaret. 92 procent av armén och över 70 procent av marinen och flygvapnet avvecklades, och i stort sett hela det civila försvaret fick gå på plankan. Försvaret blev ett särintresse och en budgetregulator.

Vi står inför en återuppbyggnad av det svenska försvaret, och mycket ska hända nu. Samtidigt råder brist på personal och materiel men framför allt på tid. Det innebär att det behöver prioriteras - tämligen hårt, emellanåt - bland allt som behöver åtgärdas.

I vårt samarbete med regeringen prioriterar vi sverigedemokrater fortsatt stöd till Ukraina, fokus på Försvarsmaktens personal och omedelbara insatser för befintliga krigsförband. Jag kommer nu att kort kommentera dessa tre punkter.

När det gäller stödet till Ukraina står vi återigen inför ett högst påtagligt hot från Ryssland. Det är i nuläget inte den svenska försvarsförmågan som är krigsavhållande och skyddar oss från ett angrepp i närområdet, utan de ukrainska truppernas motstånd, det ukrainska folkets motståndsvilja och det ukrainska samhällets uthållighet. Det ger oss tid att återuppbygga det som en röra av regeringar under årtionden har raserat. Vi måste vara medvetna om och tacksamma för de uppoffringar Ukraina gör och därför stödja Ukraina i kampen för allas vår frihet och demokrati. Ukrainas offer får inte ha varit förgäves.

Det måste stå klart för alla att det bara finns ett acceptabelt slut på kriget, och det är att Ukraina vinner, Ryssland förlorar och de ansvariga - från Putin ned till de enskilda individer som rent handgripligt begått krigsförbrytelser - ställs till svars och bestraffas.

Fru talman! Vi sverigedemokrater är tydliga med att vi måste vara beredda att ta omfattande strategiska risker för att fortsätta stödja Ukraina. Men vi ser det som en strategisk investering för ett fritt och demokratiskt Europa och för den regelbaserade världsordningen.

När det gäller Försvarsmaktens personal har vi i dag en fantastisk resurs i de kvinnor och män som tjänstgör i olika befattningar i Försvarsmakten och i våra totalförsvarsorganisationer och frivilligorganisationer. De har ett modernt och flexibelt ledarskap. De vet hur man tillämpar uppdragstaktik och är föregångspersoner både på jobbet och i andra roller i samhället. De är hängivna uppgiften att försvara landet och att i varje läge göra sitt yttersta även om det kostar på och är jobbigt.

Därför är det viktigt att reservofficerare av sina arbetsgivare inte nekas att tjänstgöra i befattning eller att som instruktör gå in och förstärka Försvarsmakten, till exempel när det handlar om utbildning av värnpliktiga i krigsförband. Det kan också handla om utbildning för utländska stridskrafter, och då tänker jag närmast på ukrainska förband eller på framtida allierade som kommer till Sverige för att till exempel öva krigföring uppe i Arktis. Där har vi specialkompetens.

Fru talman! Reservofficerare ska inte behöva förlora inkomst vid tjänstgöring, utan de ska kompenseras fullt ut, och det kan ske på olika sätt. Det kan ske via arbetsgivaren, och här vill jag framför allt lyfta fram LKAB i Kiruna, som på ett föredömligt sätt går in och fyller upp lönen för dem som går in och tjänstgör. Det kan också ske på annat sätt, genom statens försorg, men de ska kompenseras.

Våra frivilligorganisationer måste få ett betydligt mer omfattande stöd än i dag, och de tilldelade resurserna måste utnyttjas till sista kronan. Frivilligorganisationerna har en viktig uppgift att fylla inom ramen för totalförsvaret och för att stärka försvarsviljan i det svenska samhället.

Försvarsorganisationerna kan också effektivt förstärka Försvarsmakten med instruktörer när det gäller utbildning av värnpliktiga i vissa moment eller utbildning av allierade soldater när det gäller särskilda förhållanden, till exempel uppe i norr. De kan också bistå den civila delen av totalförsvaret när det gäller transporter, samband, djurhushållning och livsmedelsförsörjning. De utgör en fantastisk och unik resurs som vi ska vara rädda om.

Kontrakterad personal måste få möjlighet att efter godkända individuella tester kunna förlänga sin tjänstgöring, alternativt specialisera sig ytterligare när de har avslutat sin avtalade tid och därmed fortsatt kunna utgöra en viktig resurs för Försvarsmakten.

Nu kommer vi in på våra krigsförband. De måste omedelbart bli insatsberedda vad gäller personal och materiel. Det innebär att fokus måste ligga på att intensifiera utbildningen av de värnpliktiga, och det bör ske på befintliga fredsförband. Det har gjorts förut, och det kan göras igen.

Vi måste tillse att den personliga utrustningen finns i tillräcklig mängd. Den ska finnas omedelbart gripbar på rätt tid och på rätt plats. Det kan också handla om att fordon ska finnas på rätt plats och inte vara hundra mil från det ställe där de egentligen ska tjänstgöra. Det handlar också om att fylla upp ammunitionslager av alla slag.

För att göra detta krävs det ett väldigt tydligt och personligt engagemang och ledarskap på alla nivåer inom Försvarsmakten. Att sätta upp nya förband tar tid och stora personella resurser i anspråk.

Det finns resurser som bättre kan användas i utbildningen av värnpliktiga eller för att fylla upp platser som vi har åtagit oss att fylla vid till exempel Natostaber. Här behövs äldre, erfarna officerare. De växer inte på träd.

En del av arbetet med att bli operativt effektiv handlar också om att reducera antalet processer, regler och andra begränsningar som år av för lite pengar, oklara uppgifter och rädsla för att bryta mot regler har medfört.

Sverigedemokraterna har vid ett flertal tillfällen haft och kommer fortsatt att ha dialog med företrädare för såväl regeringen som Försvarsmakten om det omedelbara behovet av att rensa i floran av certifieringar och processer. Det kan gälla alltifrån hanteringen av morakniv till att köra vanlig personbil - det vill säga sådant som rimligen måste falla under normalt sunt förnuft och inte kräva särskild utbildning. Chefer på alla nivåer måste våga gå före och visa att det går att vara kreativa, att det går att hitta okonventionella lösningar och att man måste ifrågasätta ingrodda rutiner som inte är funktionella. När det brådskar är 80 procent tillräckligt bra.

Fru talman! En försvarsminister på 1980-talet, som förvisso var socialdemokrat, var tydlig med att allt som inte är uttryckligen förbjudet är tillåtet. Det är en anda som vi behöver återuppliva.

Andra saker som vi måste titta på är finansieringen av kommande försvarsbudgetar och inte minst det kommande försvarsbeslutet. Här kommer vi fortsatt att verka för att det under en försvarsbeslutsperiod blir 2 procent som utgör en miniminivå för försvarsanslaget. De 2 procenten ska räknas på den traditionella modellen och alltså inte efter Natovarianten där man kan räkna in sådant som inte ger operativ effekt, till exempel moms och pension. Man ska bara räkna in sådant som ger ren operativ effekt. Och låt mig förtydliga. Det ska vara ett golv och inte ett pengamål i sig.

Låt mig runda av med att citera en äldre och erfaren marinkollega: Nu är det full fart framåt som gäller. Har man inte styrfart kan man inte heller svänga.

Därmed vill jag avsluta och önska er alla en god jul och ett förhoppningsvis mycket bättre 2024.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Fru talman! Intrycken från Butja och Irpin lämnar mig ingen ro - torterade och brända människokroppar, massgravar och ett söndertrasat samhälle, men också en fantastisk vilja att bygga en ny framtid som en del av det moderna, fria Europa. Den unge veteranen, kanske bara 25 år, berättade om sina minnen från fronten, där han miste synen på ena ögat och utsattes för förnedrande och plågsam behandling av de ryska angriparna. Hans berättelse släpper inte heller taget om mig. Det är så många soldater och också civila som har dödats och skadats.

Försvarsutskottet reste till Ukraina. Jag tror att alla vi som var med på resan kom hem med en ännu djupare insikt om vad som står på spel. Vi mötte ukrainska politiker. De hade en glasklar uppmaning till oss: Ge oss mer vapen, så att vi kan försvara vårt land!

Visst är de tacksamma för omvärldens stöd, men det är också tydligt att det behövs mycket mer. Det finns också en oro för att viljan att hjälpa minskar när fokus flyttas till ett annat och också fruktansvärt krig i Mellanöstern.

Vad är det då som står på spel? Ukraina som eget land med ett folk som får leva i frihet hänger på att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar kriget. Och vinner kriget gör man bara med omvärldens hjälp. Annars väntar skräck och förstörelse.

Ukrainas fantastiska försvarsinsats är också ett försvar av friheten i Europa - även vår frihet i Sverige. Det är jag tacksam för. Jag är också stolt över att vara ledamot i ett parlament där det finns ett så starkt och enigt stöd för att fortsätta hjälpa vårt systerland Ukraina.

Det budgetförslag som vi nu ska ta ställning till bygger vidare på den starka viljan att stödja Ukraina att stärka vårt eget försvar efter decennier av försvarspolitiskt lättsinne präglat av fromma förhoppningar och en stor dos aningslöshet. Nu står det klart för alla att det är allvar, och det måste mötas med kraftfulla satsningar och en uthållig upprustning av vårt svenska försvar.

Fru talman! Sverige är redo för Nato. Den budget vi ska ta ställning till är epokgörande.

Den är epokgörande genom att vi nu genomför den största upprustningen av vårt totalförsvar sedan 1950-talet. Den är också epokgörande genom den mest genomgripande omläggningen av vår säkerhets- och försvarspolitik i modern tid som vårt stundande medlemskap i Nato innebär.

Liberalerna har drivit frågan om ett svenskt Natomedlemskap sedan 1989. Vårt tålamod är prövat, men vi är nu helt övertygade om att vi inom en snar framtid kommer att bli medlemmar. Det är det enskilt viktigaste försvarspolitiska steg som Sverige kan ta i det nya, allvarligt försämrade säkerhetspolitiska läget.

Ingen organisation har som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Länder som samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare är något som har visat sig fungerat väl under Natos hela historia. Men Natomedlemskapet är inte slutmålet. Det är början på en ny era där vi bygger säkerhet tillsammans med våra allierade.

Budgeten för nästa år markerar flera viktiga aspekter som jag vill peka på. Först och främst: Personalen är avgörande. Det är därför viktigt att avsätta resurser för att kunna rekrytera men också behålla personal, öka antalet värnpliktiga över tid och se över villkor och avtal för den som arbetar i Försvarsmakten. Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare.

Försvarets materielanskaffning ska fortsätta med höga ambitioner inom armén, marinen och flygvapnet. Det handlar om nyanskaffning. Men jag vill också peka på vikten av att vårda och vidmakthålla den befintliga materielen och att fylla på våra lager. Det är en effekt av att vi har skänkt stora stödpaket till Ukraina.

Det moderna försvaret måste utvecklas genom forskning, utbildning och innovation. Ett militärt innovationsprogram ska etableras. När vi väl tar steget och blir medlemmar i Nato ska vi också engagera oss i Natos innovationsprogram. FOI får ökade resurser för viktig forskning. Lika viktig för försvaret och vår försvarsindustri på sikt är satsningen på ingenjörer som också är en del av statsbudgeten.

Fru talman! Det civila försvaret är en förutsättning för att skydda civilbefolkningen om det värsta skulle inträffa och Sverige drabbas av krig. Ryssland visar i Ukraina sin hänsynslöshet när det riktar sina angrepp mot civilbefolkningen. Jag nämnde Butja och Irpin. Tänk om det var Borås och Insjön. Hur skulle Sverige möta de enorma påfrestningarna?

Vi måste rusta hela vårt försvar, och det involverar samhällets alla delar och var och en av oss. Nu tillförs resurser till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att förstärka skyddet av civilbefolkningen runt om i vårt land. Men det kommer att behövas betydligt mer än så.

Det är ett ambitiöst arbete som startat, och en lång rad utredningar pågår nu för att både grundligt och snabbt kunna förbättra vår beredskap. Inom några veckor kommer Försvarsberedningen att presentera en ny rapport om just det civila försvaret.

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land med många möjligheter för oss som lever här. Det är vår yttersta uppgift här i Sveriges riksdag att hävda vårt lands självständighet, vår suveränitet och vår territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva.

Försvaret av allt det som vi tycker är så viktigt för oss görs bäst genom att vi blir en allierad i Nato, genom kraftfulla och långsiktiga satsningar på vårt eget totalförsvar såväl militärt som civilt, och genom att skapa förutsättningar för forskning, utveckling och innovation. Det gäller naturligtvis också att fortsätta att stödja Ukraina att vinna kriget.

Det är just detta som budgeten för 2024 handlar om. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har nu pågått i snart två år. Det är ett fruktansvärt krig med stort lidande och många dödade och skadade. Ryssland visar stor hänsynslöshet även mot den civila ukrainska befolkningen, och krigets lagar respekteras inte. Angriparen Ryssland visar också stor likgiltighet inför förlorade människoliv, inte ens de egna soldaternas liv tillmäts något större värde.

Erfarenheterna från Ukraina visar att konventionella krig om territorier fortfarande är en realitet och något som vi behöver ha en beredskap för att kunna möta. Miljöpartiet stöder att Sverige fortsatt hjälper Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd. Vi har röstat för samtliga stödpaket som har lagts fram av Sveriges regering.

Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, för demokratin och för friheten. Det har också en avgörande betydelse för synen på folkrätten om Putins brott får löna sig eller inte, något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför behövs stöd till Ukraina inte bara från Sverige. Sveriges regering måste aktivt verka för ett sammanhållet EU som tillsammans med USA fortsätter att stötta Ukraina så länge som det krävs.

Samtidigt har vi en klimatkris som innebär ett existentiellt hot. Klimatförändringarna är ett hot mot människors liv, hälsa och säkerhet. De driver människor på flykt, ökar spänningar och risken för konflikter och krig.

På det pågående klimattoppmötet i Dubai har det i dag presenterats en rapport om risken för att fler tippningspunkter passeras med oerhörda konsekvenser och en potential att hota civilisationen som vi känner den. Bortom dessa tippningspunkter blir klimatförändringarna självförstärkande, något som får oerhörda konsekvenser.

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är bred och komplex. Vi har såväl militära hot som icke-militära hot och hybrida hot som existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta såväl de militära hoten som klimatförändringar, andra naturkatastrofer och pandemier. Vi behöver ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, och i värsta fall på samma gång.

Dessutom är demokratin på tillbakagång i världen, och auktoritära krafter är på frammarsch. Framför allt behöver vi ha ett förebyggande angreppssätt. Det bästa är om vi kan undvika att krisen eller kriget inträffar.

Därför menar vi att vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men alltför få partier tar klimathotet på allvar.

Den viktigaste förebyggande insatsen är att minska utsläppen av växthusgaser. Men regeringen för tvärtom en politik som ökar utsläppen och därmed risken för en klimatkatastrof. Vi behöver också så långt som möjligt tillämpa diplomati och konfliktförebyggande. Samtidigt behöver vi ha ett totalförsvar, såväl militärt som civilt, som verkar krigsavhållande och som ytterst kan försvara vårt land, vår befolkning, vår frihet och demokrati i händelse av krig.

Totalförsvaret består av både det civila och det militära försvaret. När det gäller det militära försvaret följer vi från Miljöpartiet överenskommelsen från våren 2022 om att öka anslagen till det militära försvaret till 2 procent av bnp när det är praktiskt möjligt.

Samtidigt menar vi att balansen mellan satsningarna på det militära och det civila försvaret måste bli bättre. Miljöpartiet vill särskilt öka satsningarna på det civila försvaret för att uppnå ett totalförsvar i balans.

Det militära försvaret kan inte fungera utan ett starkt civilt försvar, och den förmåga som byggs upp inom det civila försvaret bidrar också starkt till samhällets motståndskraft mot andra kriser än militära, till exempel mot naturrelaterade katastrofer i klimatkrisens spår.

Totalt vill Miljöpartiet anslå 1 805 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 6. Vi är det parti som satsar mest på det civila försvaret. Samtidigt är det viktigt att understryka att det civila försvaret ytterst bygger på att vi har ett samhälle och en välfärd som fungerar i fred. Därför ser Miljöpartiet med stor oro på hur den nuvarande regeringens nedskärningar drabbar skola, vård och omsorg, kultur med mera.

I vår budget vill vi satsa på att stötta kommuner och regioner i deras arbete med krisberedskap och civilt försvar. Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner. Vi vill säkerställa att alla kommuner har grundläggande förutsättningar att arbeta med beredskapsförberedelser inom det civila försvaret och att utvecklingen av förmågan sker i takt med ambitionsnivån i övriga delar av totalförsvaret. Vi tillför därför 500 miljoner kronor till detta.

Vi satsar också 500 miljoner kronor på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som riskerar att bli en konsekvens av klimatförändringarna.

Den kommunala räddningstjänsten behöver stärkas för att klara sitt viktiga uppdrag under höjd beredskap. Här pågår också ett arbete med att införa civilplikt. Att den kommunala räddningstjänstens förmåga ökar är också viktigt för vår beredskap att hantera skogsbränder. Samtidigt behöver skyddet av civilbefolkningen utökas, exempelvis genom att rusta upp skyddsrum och uppdatera systemet för utomhusvarning. Därför anslår Miljöpartiet 300 miljoner kronor till detta.

Som jag nämnde tidigare är Sverige föremål för hybrida angrepp. Detta är angrepp som sker under nivån för förhöjd beredskap och någonting som pågår ständigt. Det här är inte en risk, utan det är en realitet. Det finns ett stort behov av att stärka arbetet med att motverka cyberangrepp både inom offentlig förvaltning och med arbete gentemot privata aktörer med samhällsviktiga verksamheter. Det gäller även privatpersoner. Miljöpartiet vill göra en förstärkning på 250 miljoner kronor inom detta område.

Som nämnts tidigare från talarstolen behöver Sverige åter bygga upp beredskapslager och bygga en infrastruktur för att det privata näringslivet ska kunna bidra i händelse av kris.

Miljöpartiet vill skapa förutsättningar för MSB att påbörja arbetet med att stärka försörjningsberedskapen och anslår därför 100 miljoner kronor till detta i vår budget. Detta är såklart enbart en liten del av det arbete som behöver göras för att öka försörjningsberedskapen, men det är viktigt att arbetet kommer igång snabbt.

Det finns ett behov av att öka krismedvetenheten hos befolkningen. Det rör alltifrån hur man är vaksam mot påverkan till att förstå hur man kan stärka sin egen grundläggande beredskap. Miljöpartiet vill därför tillföra detta 50 miljoner kronor.

Vi vill också förstärka de frivilliga försvarsorganisationerna och andra ideella organisationer som är viktiga för Sveriges krisberedskap och civilt försvar.

Vi befinner oss i en orolig tid i en orolig omvärld. Hoten är breda och komplexa. Miljöpartiet vill att Sverige ska ha en beredskap att möta såväl militära hot som klimatförändringar och pandemier. Vi ska förebygga kriser och konflikter och stärka demokrati och mänskliga rättigheter för att bygga en säkrare, tryggare och fredligare värld.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag i betänkande FöU1 i sin helhet.

Sedan början av 2000-talet har Sveriges samtliga regeringar agerat i tron på den eviga freden. Man rustade av och rustade ned Sveriges försvar. Man avvecklade värnplikten och skrotade militära förband och militär utrustning. Beredskapslager av militär utrustning, även sådan som kunde användas civilt, tömdes, destruerades och skänktes bort då det aldrig mer skulle bli kris eller ofred i Europa.

Nu har vi sett och läst gång på gång hur snabbt vändningar kan ske i en kris- och krigssituation. Det ger sällan samhället en chans att förbereda sig, men det får inte hindra oss från att bygga upp ett starkt och förberett civilförsvar.

För att det civila försvaret ska klara av att lösa sina uppgifter utifrån den hotbild vi kan hamna i måste det civila försvaret ha bredare kompetens, kunskap och förmågor än vad man har sett till dags dato. I praktiken, fru talman, kommer det att innebära att det krävs omfattande satsningar på övning, materiel och personal samt på förmågan att hantera situationer med bristfälliga beslutsunderlag och knappa resurser.

Vår målbild är att det civila försvaret ska kunna vara självgående i minst 90 dygn vid en kris- och krigssituation. Därefter ska samhället vara omställt för krigsförhållanden. Detta, fru talman, kommer såklart att ställa krav på den enskilda medborgaren i syfte att öka individens förståelse för totalförsvarets vikt och varje medborgares skyldighet i en kris- och krigssituation.

Det innebär att vi de närmaste åren kommer att behöva arbeta med information och upplysning kring totalförsvarets verksamhet och vad man som enskild har för rättigheter och skyldigheter. För att vi i Sverige ska klara av framtida kriser är det av yttersta vikt att varje medborgare medvetet tar eget ansvar och förbereder sig så att man klarar sig utan stöd från samhället i minst en vecka. Försvarsutbildarna inom MSB har föreläsningar om detta, och det rekommenderas varmt att gå på dem.

Vi behöver också öka medvetandet hos kommuner och regioner och även göra näringslivet mer delaktigt i beslutsfattandet kring detta.

När det gäller det civila försvaret har rikets krisberedskap behov av beredskapslager. För att förbättra och säkerställa vår förmåga att klara av framtida kriser behöver också självförsörjningsgraden av till exempel livsmedel, läkemedel och skydds- och sjukvårdsmaterial höjas avsevärt.

Inom ramen för arbetet med beredskapslager pågår nu ett febrilt arbete, och vi väntar på kommande utredningar. Samtidigt bör vi redan nu föra en diskussion om hur detta ska finansieras.

Fru talman! Ska hela kostnaden bäras av staten? Ska vi titta på en finsk modell? Eller ska vi ha en modell anpassad efter svenska förhållanden baserad på Finlands? Oavsett vad vi gör kommer det att kosta stora summor pengar, och vi menar att staten och näringslivet kommer att behöva samarbeta för att på bästa sätt lösa just finansieringsfrågan.

Det är uppenbart att vi sedan behöver en kraftsamling på kommunal, regional och nationell nivå. Vi behöver inkludera såväl näringsliv som civilsamhälle och den enskilda medborgaren. Ytterligare exempel kan vara att privata aktörer inom hälso- och sjukvård genom lagstiftning ska åläggas att i sin dagliga verksamhet omsätta datumkänsliga artiklar och varor i beredskapslagren, till exempel läkemedel.

Beredskapslagrens innehåll ska fastställas av MSB i samarbete med berörda myndigheter. All verksamhet och allt beslutfattande ska beakta totalförsvarets krav. Inom det civila försvaret har många myndigheter kommit en god bit på väg, men det är viktigt att fler uppdras att beakta totalförsvarets krav i all sin verksamhet.

Riksrevisionens slutsats är att Sveriges informations- och cybersäkerhet inte har varit effektiv. Man bedömer att det bland annat saknas tillräcklig operativ och taktisk kunskap om hur cybersäkerhetsarbetet bedrivs på myndigheterna och inom den privata sektorn. Detta är något att ta på stort allvar, då vi bland annat har potentiella hot mot vår kärnkraft som kan anses som förhöjda i ett alltmer instabilt läge i vår omvärld. Här anser vi sverigedemokrater att ett ökat skydd för dessa anläggningar är av central betydelse för rikets säkerhet.

Skyddsregler ska ses över, inte bara för våra kärnkraftverk utan även vad gäller vår atomverksamhet och vår storskaliga vattenkraft. Säkerhetszonerna runt verken bör ges en utökad radie, vilket även innefattar luftrummet. Därför kommer vi att verka för att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på lagstiftning som svarar mot de större skyddsbehov som dagens instabilitet i vårt närområde medför.

Fru talman! Sverige står inför sin största säkerhets- och försvarspolitiska prövning i modern tid. Detta tar vi alla partier på största allvar. Trots att vi inte alltid är överens om detaljer inom det militära försvaret och är oense om Natomedlemskap är alla partier samstämda när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret och vikten av ett fungerande civilt försvar. Det är glädjande, fru talman.

Med detta vill jag tacka alla er här inne och alla som lyssnar, Försvarsmakten, hemvärnet, frivilligorganisationer och alla medborgare för allt jobb ni gör för vårt land. Jag önskar er alla en god jul.

(Applåder)

Fru talman! Jag tyckte att ledamoten hade många intressanta poänger som vi delar, men det var särskilt en sak jag fastnade för med tanke på mitt tidigare replikskifte. Det gäller det statliga engagemanget. Ledamoten pratade om att det behöver öka i det civila försvaret, och jag ser då fram emot att vi kan få majoritet här i kammaren för att öka det statliga engagemanget även i försvarsindustrin.

Min fråga till ledamoten är: Hur ser ni på det? Gäller detta bara civila verksamheter, eller skulle det också kunna gälla försvarsindustrin?

Fru talman! Tack för frågan, Björklund! Jag förstår att Socialdemokraterna är intresserade av att höra vad vår sida tycker om detta. Som ledamoten hörde är vi absolut inte vare sig för eller emot.

Fru talman! Nej, det var inte vad jag hörde. Jag hörde att ledamoten sa att vi sverigedemokrater vill se ett ökat statligt engagemang. Jag kanske hörde fel, men det var det jag hörde. Ledamoten pratade dock om det civila försvaret, så min fråga är om ni även är öppna för statlig kontroll av försvarsindustrin.

Fru talman! Tack än en gång för frågan, Björklund! Som du vet pratade jag om det civila försvaret. Sedan kan jag bara hänvisa till att vi nu sitter i Försvarsberedningen. Där får ni fortsätta det samtalet och ser var ni landar.

Fru talman! Jag fick träda in i stället för Hanna Gunnarsson, som fick ett viktigt möte hon var tvungen att prioritera.

Vi debatterar i dag det utgiftsområde i statens budget som handlar om försvars- och säkerhetspolitik. Vänsterpartiet har lagt fram ett eget förslag till statsbudget där vi berättar om våra satsningar och vår ekonomiska politik. Vänsterpartiet står bakom överenskommelsen från mars 2022 om att öka försvarsbudgeten till 2 procent av bnp för det militära försvaret, även om vi fortsatt är emot det svenska Natomedlemskapet.

Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge med ett krig i Europa inte särskilt långt från Sverige. Vi ser också många krig och konflikter runt om i världen. Miljoner människor lever i de humanitära katastrofer som krig och konflikter innebär, i områden där generationer kommer att påverkas av den situation som nu råder. Vapenvila, fred, demokrati, välfärd och utveckling måste vara målet för alla människor och alla länder. Vi ser inte minst i Gaza i dag hur viktigt det är med ett eldupphör.

Sedan minst ett decennium tillbaka har Rysslands aggressivitet och imperialistiska synsätt ökat starkt. Det syns med all önskvärd tydlighet i det krig som nu pågår i Ukraina, där Ryssland vill ta över och utplåna Ukraina som land och hela dess kultur. Detta har gjort att Sverige sedan en tid tillbaka bygger upp hela totalförsvaret igen, både det militära och det civila. Vänsterpartiet står bakom den utvecklingen.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är ett annat allvarligt hot mot landets och invånarnas säkerhet. Runt om i världen är naturkatastrofer en grundorsak till krig och konflikt. Att motverka klimatförändringarna är att arbeta för en fredligare och säkrare värld. Därför måste detta ha högsta prioritet i alla delar av samhället. Vi måste våga fatta beslut som motverkar denna typ av kriser.

Fru talman! Vänsterpartiets viktigaste ledord i det politiska arbetet är jämlikhet, och arbetet för jämlikhet är viktigt även inom försvars- och säkerhetsområdet. Vi vet nämligen att jämlika samhällen är starkare samhällen. Det är genom att vi håller ihop, utjämnar ekonomiska klyftor, hjälps åt och tar hand om varandra som samhället blir mer motståndskraftigt mot kriser och angrepp. När vi litar på varandra och lär känna varandra som individer och grupper kan vi se igenom och avslöja propaganda och felaktigheter, och när vi håller ihop har vi lättare att klara större kriser i vardagen som strömavbrott eller värre saker som översvämningar och bränder.

Vår styrka ligger i vår samhörighet och gemenskap. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att möta alla former av hot, om de så är klimatrelaterade, kommer från desinformation eller kommer från rasism och extremism.

Det behövs ett fortsatt utökat jämställdhetsarbete inom försvaret. Andelen kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande för låg. Problemen med personlig utrustning måste lösas. Alla former av trakasserier mot och mellan värnpliktiga och anställd personal måste fortsätta motarbetas med större kraft.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nummer 4. Vänsterpartiets reservation handlar om att det offentliga samhällets resurser måste kunna användas på bästa möjliga sätt vid stora kriser. Myndigheterna måste därför få i uppdrag att samarbeta och öva för just stora kriser och kunna planera sin verksamhet för att kunna lösa stora kriser som skogsbränder tillsammans. Detta kräver att vi ger Försvarsmakten möjlighet att dimensionera sin verksamhet inte bara för krig utan också för stora kriser.

Slutligen, fru talman: För att Sverige ska vara ett tryggt land behövs ett starkt samhälle med satsningar på både försvar och välfärd. Hela välfärden, till exempel äldreomsorgen och skolan, behöver förbättras. Det är otroligt viktigt att detta inte får stå tillbaka för satsningar på försvaret.

Fru talman! Det borde såklart vara min kollega Mikael Larsson som var här. Då hade det blivit såväl mer kompetens som mer välartikulerade uttalanden och en mer välklädd herre här i talarstolen. Men han har tyvärr fått förhinder. Därför tar jag detta.

I den tid vi nu befinner oss i med krig i Europa och oroligheter på andra håll i världen blir utgiftsområde 6 ett av de absolut viktigaste utgiftsområdena i statens budget.

Fru talman! Rysslands krig i Ukraina fortsätter alltjämt, och Sverige är mitt i en pågående upprustning av totalförsvaret. Centerpartiet vill såklart vara och är en konstruktiv röst när det gäller att öka försvarsanslagen till minst 2 procent av bnp för att höja svensk försvarsförmåga och krigsdugligheten i krigsförbanden samtidigt som vi ska nå upp till Natos målsättningar i enlighet med det som överenskommits i Vilnius 2023.

Det är dock viktigt att skilja på tvåprocentsmålet och den rapportering som vi gör till Nato och vad vi faktiskt får ut av en höjning av den egna försvarsförmågan. ÖB skriver i sitt råd att man förväntas nå målet om 2 procent till 2028. Centerpartiet står bakom överenskommelsen från den 16 mars 2022, som samtliga åtta partier står bakom. Där råder ingen tvekan.

Fru talman! Centerpartiet lägger i vårt budgetförslag 100 miljoner mer på krigsförbanden än regeringen då vi ser att det är viktigt att öka möjligheten för försvaret att utvecklas framåt. Alla förbandsgrenar - armén, flygvapnet och marinen - behövs och ingår i ett gemensamt system. Med Sveriges läge i Europa och mycket vatten runt om oss kommer marinen att vara viktig för att fortsätta skydda Sverige. Men vår marin kommer också att betyda mycket ur ett Natoperspektiv.

Det är dock viktigt att Sverige, samtidigt som nationell tillväxt i Försvarsmakten sker, också ska kunna gå i bräschen för att det militära stödet till Ukraina ska fortsätta. Försvarets förmågehöjning är dock nödvändig och viktig och ska inte urholkas av beslut att också stödja Ukraina. Centerpartiet anser därför att återanskaffning av materiel till vår egen försvarsmakt för det som går till Ukraina ska ligga utanför den nationella försvarsbudgetens ramar.

Fru talman! Den nödvändiga och kraftiga upprustningen av det militära försvaret måste följas av ytterligare upprustning på det civila försvaret, på att skapa ökad motståndskraft i samhället i stort. Centerpartiet anser att kommunerna har en nyckelroll i den civila beredskapsplaneringen, inte minst vad gäller befolkningsskyddet. Kriget i Ukraina har visat att tillgängliga och säkra skyddsrum är av mycket stor vikt för att civilbefolkningen ska vara så trygg det bara går om bomberna faller.

För att kommunerna ska ha möjlighet att genomföra den ambitionshöjning och den upprustning av det civila försvaret som omvärlden kräver anser Centerpartiet att ytterligare 50 miljoner kronor behöver tillföras kommunernas arbete. Då kan de anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbildningar med tjänstemän, politiker och andra aktörer. Centerpartiet gör också bedömningen att ytterligare 50 miljoner kronor behövs 2024 för att säkra medborgarnas trygghet i ett civilt försvar genom ytterligare förstärkningar av befolkningsskyddet och skyddsrummen.

Vi kan dock inte få ett starkare civilt försvar om inte fler samhällsområden stärker sin beredskapsplanering, sin motståndskraft och sin robusthet. I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot till exempel energisektorn. Den behöver nu stärkas upp i Sverige, bland annat genom MSB. Motståndskraften måste stärkas rejält, och diskrepansen mellan hotbild och vår verkliga förmåga måste minska.

Det är också viktigt att regeringen i sitt fokus på att ge FRA ansvaret tar med den oro man kan känna och som kommer oss alla till del när det gäller att FRA:s förmåga att informera brett tidigare har visat sig vara begränsad.

Jag vill också lyfta fram de gröna näringarna som en viktig del av totalförsvaret. Sveriges bönder och deras möjligheter att verka också i ett civilt försvar är otroligt viktiga under störda förhållanden och behöver stärkas.

Fru talman! Försvarsberedningen jobbar nu med sin rapport om det civila försvaret. Det kommer att vara en viktig rapport för att stärka totalförsvaret. Även den rapport om det militära försvaret som kommer i april kommer att vara viktig för försvaret av Sverige. Centerpartiet är aktiva i beredningen och kommer att vara det även framåt.

Fru talman! Avslutningsvis: I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Centerpartiet. Därför avstår vi från ställningstagande i omröstningen.

Slutligen vill jag önska god jul och gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)