Interpellationssvar - Störningar i järnvägssystemet - 2023-06-02

Herr ålderspresident! Daniel Helldén har frågat mig om jag tänker vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan återkommande störningar.

Jag vill inledningsvis understryka att den rådande situationen som präglar den svenska järnvägen inte är acceptabel. Biljetter ska kunna bokas med framförhållning. Både resenärer och transportköpare ska kunna lita på att komma fram i tid och att leveranser kan ske enligt avtal. Det är en grundläggande förutsättning.

Daniel Helldén och jag diskuterade frågan så sent som i mars här i kammaren. Jag redogjorde då för järnvägssystemets problem, till exempel införandet av ett nytt planeringssystem och Trafikverkets problem med att hålla utsatta tidsfrister i revisionsprocessen för tåglägen och att järnvägsunderhållet är eftersatt.

Mitt svar i dag blir detsamma som senast, att jag förväntar mig att Trafikverket fortsatt arbetar så hårt de bara kan för att lösa situationen. I dialogen med Trafikverket har jag försäkrat mig om att de gör vad som krävs för att få bukt med problemen. Enligt myndigheten kommer det tyvärr att ta tid att helt lösa situationen.

Trafikverkets kraftsamling för att komma till rätta med problemen fortskrider. Myndigheten och leverantören av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser även över de interna arbetssätten och förstärker med personal. Myndigheten har vidare en löpande dialog med järnvägsbranschen om framdrift och de olika åtgärder som vidtas. Jag kommer fortsatt att följa frågan nära.

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr säger det ingenting om vad statsrådet eller regeringen gör för att säkerställa att Sveriges järnvägar fungerar. Det gör mig ytterst orolig. Vi pratar om samhällskritisk infrastruktur som nu dras med så mycket problem att man kan ifrågasätta om vi har ett tågsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det nya planeringssystemet, som ger de tåg som kör plats på banan och som skulle öka kapaciteten, har nu sänkt kapaciteten och ställt till det. Resenärer som vill boka sina resor kan inte få besked om huruvida det går några tåg, och godsföretagen saknar möjlighet att erbjuda Sveriges företagare godsleveranser med tåg.

Vi har sett uppblossande strejkvarsel från facken då personalen inte längre vet när de måste arbeta, och det saknas framförhållning då tidtabellerna aldrig blir klara. Tiden i dag kan vara nere på så lite som några dagar innan man vet om tåg kommer att gå, om tidtabellerna kan ligga fast och om tågpersonalen kan arbeta. Detta skulle jag säga är en katastrof. Det handlar om samhällskritisk infrastruktur som måste fungera.

I höstens budget drog regeringen bort pengar från järnvägsunderhållet, 700 miljoner kronor. Vi i oppositionen frågade oss varför man tog bort livsnödvändigt järnvägsunderhåll. Svaret blev att de underhållsarbeten som skulle göras inte kunde göras därför att branschen och de som skulle göra arbetet inte klarade av det. Problemet låg hos underhållsbranschen.

När vi undersökte saken och pratade med branschföreträdare fick vi svaret att det inte stämmer, utan de hade kapacitet att underhålla järnvägen. Utifrån detta kunde vi konstatera att det saknades vettiga skäl att ta bort 700 miljoner från järnvägsunderhållet för detta år.

Herr ålderspresident! I dag framstår det som mer logiskt, åtminstone ur Trafikverkets perspektiv. Trafikverket måste ha vetat hela tiden att det planeringssystem som de ville rulla ut inte skulle fungera och att en av konsekvenserna skulle bli att man inte kunde upprätthålla järnvägsunderhållet. Det vi nu ser är nedstängt underhåll, att det fortfarande inte går att boka biljetter, att godstransporterna blir stående och att resenärerna och godset lämnar järnvägen.

Jag förutsätter att departementet och statsrådet fick korrekt information från Trafikverket om varför man ville ställa järnvägsunderhållet och plocka bort 700 miljoner kronor. Då reses frågan varför statsrådet Carlson inte gjorde något och varför man lät Trafikverket rulla ut det nya planeringssystemet.

Herr ålderspresident! Varför stoppade inte infrastrukturministern utrullningen av det nya tågplaneringssystemet när det måste ha varit uppenbart för regeringen att det inte skulle fungera?

Herr ålderspresident! Jag har stor respekt för Daniel Helldéns engagemang, och jag delar det. Jag är oerhört frustrerad över den oacceptabla situation som råder på järnvägsmarknaden. Det är inte acceptabelt. Det är bekymmersamt att järnvägsföretagen har fått det svårt att planera sin verksamhet, med negativa konsekvenser för både resenärer och transportköpare.

Jag ser också allvarligt på risken att problemen påverkar tilliten till tåget som färdmedel negativt. Vi har stora utmaningar i vårt transportsystem som helhet. Alla trafikslag behövs.

Järnvägen är en viktig del av vår historia i Sverige och en viktig del av vår framtid och det framtida resandet, inte minst för att möjliggöra ökade godstransporter till följd av investeringar i exempelvis batterifabriker och landvinningar med ny teknik och ovanliga mineral som kan vara en viktig del i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Transporterna kommer att vara viktiga, och järnvägstransporterna för gods är avgörande. De är en ryggrad i den svenska ekonomin. De har varit det historiskt och kommer att vara det i framtiden. Jag är därför oerhört bekymrad. Jag ser väldigt allvarligt på detta, och det är därför jag säger att detta inte är acceptabelt.

När det kommer till planeringssystemet är det en operativ fråga för myndigheten. Det som jag gjorde redan den första veckan när jag hade tillträtt, när vi fick information om MPK-systemet vid den regelbundna dialog som vi har med myndigheten, var att fråga om det behövs mer resurser och om det finns beslut som behöver fattas av regeringen för att implementeringen ska fungera. Myndighetens svar var nej på båda dessa frågor. Vi vidtog åtgärder - jag vidtog åtgärder - redan den första veckan genom att ställa dessa frågor.

Därefter var detta myndighetens ansvar. Men regeringen - jag - följer detta mycket noga. Det ska inte vara så att planeringen sker från dag till dag. Vi nöjer oss inte med att systemet som helhet är klart till december, utan fram till dess behöver planeringshorisonten gå åtminstone från dag till dag till veckor så att det blir bättre förutsättningar successivt.

Här ser vi att det har blivit något bättre. Det finns nu biljetter att köpa till sommarens resor, och framförhållningen för godset förbättras. Men jag är inte på något sätt nöjd utan ser fram emot att detta kommer att förbättras ytterligare de kommande veckorna. Det förväntar jag mig, och jag följer detta noga i dialogen med myndigheten.

Myndigheten har gett besked om att detta kommer att ta tid, men de ska förhålla sig till lagen. Lagstiftningen är tydlig med vad som gäller, och det är detta som Trafikverket nu kraftsamlar kring - både att följa lagen och att se till att tilliten till järnvägsresande och järnvägstransporter inte påverkas negativt. Vi ser att detta kanske redan har skett till viss del. Men därför är det oerhört angeläget att Trafikverket arbetar i högt tempo för att säkra framdrift.

När det gäller underhållsåtgärder hade vi det underlag som Trafikverket gav oss. Och i detta läge är det en delikat uppgift för myndigheten att balansera det stora underhållsbehovet. Om underhållet ska rullas ut får det påverkan på kapaciteten på järnvägsnätet. Även denna fråga följer jag mycket noga. Och det är ingen överraskning för någon i kammaren att underhåll av järnväg och väg är en prioriterad fråga för regeringen för att man ska underlätta för arbetspendling och godstrafik i hela landet.

Herr ålderspresident! Statsrådet har i ett antal intervjuer pratat om att det ska köras mer bil, det ska vara mer gods på väg och det ska vara mer flyg. Alternativet till dem är framför allt järnvägen, och den fungerar ju inte.

Jag och statsrådet har flera gånger pratat om dessa frågor, och statsrådet framför att detta är någonting som man noga följer.

Men jag blir ändå bekymrad över att vi har ett trafikverk som implementerar ett system som alla utom Trafikverket sa inte skulle fungera. Man borde ha gjort på ett annat sätt. Man skulle antingen ha skjutit på det eller haft dubbla system så att man hade haft det gamla manuella systemet parallellt med detta så att man visste att det fanns redundans och inte ställde till det. Ändå rullade man ut systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket har successivt under året sagt att detta ska lösa sig. Det senaste budet, som statsrådet också nämnde, var att det skulle fungera i december. Tittar man på Trafikverkets planer tycker jag att det mer ser ut som att det är först i mars nästa år som systemet fullt ut kan vara på rull, om de får igång det, vilket vi inte vet. De klarar inte lagkraven som har funnits länge. Under lång tid har de inte klarat att leverera lägen för tågen på banorna i tid. Det är 18 veckor som gäller enligt lag. Nu är planeringen nere på ett par dagar.

Visst finns det tåg att boka. Man kan boka tåg under sommaren. Men det saknas fortfarande ett stort antal tåglägen. Detta gör att folk som till exempel ska upp och vandra i fjällen kan boka en resa dit, men de vet inte om de kommer hem. De kan inte göra detta, eftersom de har ett liv vid sidan om som måste fungera.

Vi förväntar oss att järnvägen är det system som följer en tidtabell som man kan planera och förhålla sig till. Tågen ska gå i tid. Det tycker jag är en självklarhet. Det gör de inte. De går inte i tid, och godset kommer inte fram. Och nu står vi här och får inte det järnvägsunderhåll som vi behöver.

Statsrådet sa att han hade underhandsdiskussioner med Trafikverket i början av mandatperioden om att detta skulle fungera och säkerställas. Ingenting har fungerat. Ändå gick de lös med, om jag får uttrycka mig så, att dra bort 700 miljoner kronor från järnvägsunderhållet. Trafikverket sa att de inte kunde göra av med dessa pengar. Det köpte regeringen, och lade pengarna på vägar.

Vad vi nu ser är att man drar in massor av järnvägsunderhåll därför att detta planeringssystem inte fungerar. Det tyder på att Trafikverket visste att detta inte skulle fungera. Man gör alltså vissa delar av järnvägsunderhållet, det som man tror att man kan få in. Sedan rycker man bort en massa annat, vilket gör att vi kommer att få långa följdeffekter då problem kommer att uppstå - kontaktledningar kommer att gå sönder, signalsystem och räls kommer att paja. Detta kommer att göra att allmänheten helt kommer att tappa förtroendet för denna transportform som vi vet att svenskarna vill använda. De vill kunna planera att åka tåg, de vill kunna ställa bilen och de vill kunna låta bli att flyga till Göteborg, vilket folk nu nästan börjar göra när tågen står.

När det gäller dessa 700 miljoner kronor förutsätter jag att Trafikverket förklarade för regeringen varför man tog bort dem. Kopplingen är nämligen så uppenbar mellan att man sätter in ett system som inte kommer att fungera och att man därför måste plocka bort banunderhåll. Detta visste uppenbarligen Trafikverket redan i höstas. Jag tycker att regeringen borde ha stoppat hela utrullningen av detta system.

Herr ålderspresident! Det finns inga underlag som ger vid handen att Trafikverket skulle ha vetat om att detta system inte skulle fungera som en del i regeringens beslut att prioritera och förändra underhållsbudgeten och ta från järnvägsunderhåll och lägga på vägunderhåll. Anledningen till att detta beslut togs var Trafikverkets underlag som pekade just på att det inte gick att omsätta dessa medel i operativ verksamhet under detta budgetår. Dessa pengar hade riskerat att brinna inne, samtidigt som vi ser ett stort underhållsbehov också på vägsidan. Detta underhållsbehov kan förväntas tillta med tanke på en ökad grad av elektrifierade fordon som väger mer och som ställer högre krav på vägunderhållet för att vi ska få ett så bra resande som möjligt. Dessa fordon ger inte några utsläpp, vilket är fördelen med elbilar. Det är därför som efterfrågan på denna typ av transporter är stor. Men det är också därför som vi behöver se att varje trafikslag i transportsystemet fungerar. Det gör det inte i alla delar kring järnvägen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan hålla med Daniel Helldén i allt väsentligt när det gäller att man ska kunna lita på att tåget går. Att något går som tåget, herr ålderspresident, ska inte vara ett uttryck av historisk karaktär, utan det ska vara någonting som faktiskt är med sanningen överensstämmande - att tåget går i tid. Det ska inte vara ett uttryck som får omvandlas till någonting annat än det ursprungligen innebar. Det är därför som jag följer frågan mycket noga och har en mycket tät dialog med Trafikverket och förväntar mig att de gör allt vad de kan för att säkra att tåget ska kunna gå i tid och att de också får bukt med det problem som nu är påtagligt.

Trafikverket har aktiverat sin krisledning. De har allokerat om resurser. Jag har också fått information om att det i vissa delar blir bättre. Det ser något ljusare ut vad gäller inte minst godstrafiken när det gäller att man inte ska hamna i en planering från dag till dag. Som jag sa i mitt tidigare inlägg förväntar jag mig att man åtminstone ska kunna tala om veckor och inte dagar successivt tills man kommer upp till det som lagstiftningen kräver. Det är givetvis grundförutsättningen att våra myndigheter följer den svenska lagen. Därmed tror jag, herr ålderspresident, att jag har svarat på Daniel Helldéns frågor.

Vad gäller just det intermodala resandet och att man ska använda det transportsätt som är bäst lämpat för resans ändamål finns det också goda exempel i branschen där svensk åkerinäring samarbetar med tågföretagen och svensk sjöfart för att se hur man ska kunna jobba gemensamt för att ha ett så effektivt transportsystem som möjligt, så att de transporter som är bäst lämpade att gå på järnväg gör det, men att man också ska kunna använda sjöfartens kapacitet och att transporternas sista mil går med fordon som har nollutsläpp, i bästa fall, och är elektrifierade.

Här pågår ett arbete, och detta är det förhållningssätt regeringen har när det gäller att utforma ett transportsystem som fungerar. Men en grundförutsättning är ju att man ska kunna lita på tåget och att järnvägen ska vara en bärande del av det framtida resandet och transportsystemet. Därför är det mycket angeläget att Trafikverket åtgärdar dessa brister - och gör det snabbt.

Herr ålderspresident! Statsrådet och jag är helt överens om att uttrycket att något går som tåget inte ska vara gammalt utan fungera även i dag. Jag tror också att hela svenska folket förväntar sig att tåget följer en tidtabell; det är väl nästan från tåget som tidtabellerna som idé kommer.

Vi står dock här och har ett tågsystem som inte fungerar. Jag blir ändå förvånad över Andreas Carlsons svar när det gäller de 700 miljoner kronorna. Vi kunde inte hitta något vettigt skäl till att de togs bort, och branschen som gör arbetena kunde inte hitta något vettigt skäl till att pengarna togs bort. Nu är det dock uppenbart att pengarna togs bort därför att man rullar ut ett system som inte ens Trafikverket trodde skulle fungera. Alla andra sa att man borde göra på ett annat sätt - inte Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker så här i efterhand att statsrådet och regeringen som helhet borde ha agerat på detta. Det är nämligen uppenbart att man tog bort pengarna därför att det var ett kasst system man rullade ut. Detta tycker jag är allvarligt. Nu har det passerat, och vi får hoppas att Trafikverket på något vis löser problemet. Men med blicken i backspegeln hade jag önskat att statsrådet hade ställt djupare frågor om varför man tar bort pengarna. Var det så att det kändes jättebra att kunna lägga dem på vägunderhåll i stället? Det jag undrar i sammanhanget är varför man inte har ställt de relevanta frågorna om varför Trafikverket gjorde på det här sättet.

Utöver det kan man undra - den diskussionen finns, och jag måste ställa frågan till statsrådet - om Trafikverket verkligen borde vara en myndighet på det sätt det är nu eller om vi kanske skulle se till att återigen dela upp Trafikverket i ett banverk som ägnar sig åt rätt saker när det gäller tåg och ett trafikverk som ägnar sig åt framför allt vägar och andra transportmedel. Därmed kunde vi få fungerande myndigheter.

Herr ålderspresident! Daniel Helldén gör ett antal antaganden och tolkningar av olika saker som jag låter stå för honom.

När det gäller om det är läge för en väldigt stor statlig omorganisation av Trafikverket är Daniel Helldén förstås svaret skyldig gällande hur han tror att en sådan omorganisation skulle förbättra situationen här och nu avseende att göra allt man kan för att åtgärda problemet. Det är det som är mitt fokus när jag har en löpande dialog med Trafikverket. Jag följer frågan mycket nära och vinnlägger mig om att man kraftsamlar. Man har fått igång sin krisledning, som jobbar intensivt med frågan. Detta är mitt fokus, inte en stor statlig omorganisation som det kanske skulle ta flera år att utreda hur den ska gå till och så vidare.

Vi kanske får återkomma till detta i en annan debatt om ledamoten tycker att det är en viktig fråga, men ärendet för dagen handlar om störningar i järnvägssystemet. Där måste vi gå från dagar i planeringen till åtminstone veckor, och det måste ske mycket snabbt. Det förväntar jag mig av Trafikverket, och det har jag även framfört i den dialog som jag har med myndighetens ledning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.