Statsministerns frågestund - 2022-06-16

Fru talman! I går skedde något helt unikt: Regeringen yrkade avslag på sin egen budgetproposition. Det var en rätt talande illustration av den nuvarande regeringens vanmakt och regeringsmaktens förfall. Sverige måste få ordning och reda i den ekonomiska politiken.

I den allmänna oredan har dock ett par saker ändå klarnat ordentligt. Det ena är att Centerpartiet nu officiellt har deklarerat sig som ett stödparti till Socialdemokraterna och förhandlar budget med Vänsterpartiet. Det andra som har uppdagats är problemen med att sluta ett avtal där regeringsmakten ytterst säkras genom en politisk vilde i riksdagen.

Fru talman! Det är inte hållbart att en regering klamrar sig fast vid makten utan att få igenom sin ekonomiska politik. Detta konstaterade vi redan före de senaste dagarnas turbulens. Därför vill vi moderater ha en översyn av budgetramverket så att regeringar kan tillträda först när de har säkrat stöd för sin budget. I väntan på sådana nya regler borde statsministern och jag enas om att ingen regering ska tillträda utan att ha säkrat stöd för sin ekonomiska politik.

Min fråga till statsministern i dag är därför denna: Delar Socialdemokraterna min uppfattning att en kommande regering ska kunna tillträda först när den har visat att den också kan få igenom sin budget och ekonomiska politik?

Fru talman! Jag tror att det bland svenska folket finns många som undrar vad som händer i riksdagen just nu och som tycker att det är obegripligt och stökigt. Det kan jag verkligen förstå. Många är kanske mer sugna på att äta glass och fundera över hur varmt det är i vattnet. Kanske är man sugen på att hoppa från bryggan ned i en fortfarande lite för kall sjö.

Vad det handlar om är Sveriges pensionärer. De har byggt upp det här landet, som vi är så stolta över, men alldeles för många av dem har en alldeles för låg pension. Detta var viktigt redan före kriget och Putinpriserna, men nu är det akut. Det förslag som ligger på bordet innebär 1 000 kronor mer i månaden för de sämst ställda pensionärerna redan från augusti. Jag tycker att det är ett bra förslag och hoppas att det ska få stöd i riksdagens kammare. Jag tycker också att det är viktigt att förslaget kan ställas mot andra förslag så att man kan debattera dem och sedan rösta om saken. Då får vi se resultatet av en sådan omröstning i den riksdag vi har.

Det går dock inte att säga annat än att vi har haft ett oerhört komplicerat parlamentariskt läge sedan förra valet. Det var svårt att bilda regering - det tog många månader - och sedan dess har vi också varit tvungna att ombilda regeringen. Jag kan också konstatera att Ulf Kristersson inte har förmått bilda regering utan antingen blivit nedröstad eller gett upp innan han ens har försökt. Men det är ju så att Sverige behöver ha en regering.

Min ambition är naturligtvis att efter valet till riksdagen kunna bilda en regering som har ett brett stöd och en bred förankring så att det ska gå att få igenom den ekonomiska politiken helt utan problem. Då är det bra om många röstar på Socialdemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! Det här var intressant, för den ena frågan handlar om innehållet i den ekonomiska politiken. Jag har respekt för att vi tycker olika där: Ni vill förbättra pensionerna enbart för de sämst ställda pensionärerna, Magdalena Andersson, och vi vill förbättra dem både för de sämst ställda och för alla pensionärer som har jobbat under ett långt arbetsliv. Där kan man tycka olika, och det har jag respekt för.

Den andra frågan gäller dock inte att vi kan tycka olika om skatter, bidrag och pensioner, vilket jag alltså köper, utan den handlar om spelreglerna. Ska vi ha regeringar som får igenom sin politik eller ska vi ha regeringar som är beroende av en politisk vilde för att kunna regera över huvud taget?

Jag vill sträcka ut en ärligt menad hand. Om vi två gemensamt enas om att man inte tillträder som regering förrän man har ett budgetunderlag får Sverige starka, stabila regeringar även om man regerar i minoritet. Det skulle Sverige ha nytta av oavsett vilken regering som tillträder. Framför allt kan regeringen då bedriva ekonomisk politik i oroliga ekonomiska tider.

(Applåder)

Fru talman! Min ambition är naturligtvis att efter valet kunna bilda en regering som också kan få igenom sin ekonomiska politik. Jag har flera gånger uttryckt att jag inte tycker att det är en bra ordning när regeringen inte får igenom sin ekonomiska politik i riksdagen.

Vi ska dock veta att Sverige troligen inte hade haft någon regering just nu om vi hade arbetat på det sätt som Kristersson föreslår. Min ambition är att vi ska bilda regeringar som får igenom sin ekonomiska politik, men jag vill också ta - och tar varje dag - ansvar för att Sverige ska ha en fungerande regering på plats. Det hade inte varit bra om Sverige inte hade haft någon regering när Ryssland angrep Ukraina. Det var viktigt att vi hade en handlingskraftig regering då.

Detta är ett ansvar som vi socialdemokrater och jag har tagit under den här mandatperioden, och vi kommer att fortsätta ta ansvar för Sverige - också i komplicerade parlamentariska lägen.

(Applåder)

Fru talman! Sverige står inför en mängd utmaningar. Gängkriminalitet, parallellsamhällen och islamisering är sådant som brukar kallas "utmaningar".

Alla dessa samhällsproblem har inte uppkommit under Socialdemokraternas tid vid makten, men de har alla förvärrats under de senaste åtta åren. Ytterst handlar det om att Socialdemokraternas och övriga partiers ambition om ett mångkulturellt samhälle nu blivit verklighet. Det är tyvärr en verklighet där Sverige blivit ett betydligt sämre land. Ju mer mångkulturellt Sverige blir och ju mer likt Mellanöstern Sverige blir, desto sämre blir Sverige.

Mot den bakgrunden undrar jag om statsministern fortfarande förespråkar och eftersträvar ett mångkulturellt samhälle och ett mångkulturellt Sverige - trots de uppenbara samhällsbrister vi i dag ser är följden.

(Applåder)

Fru talman! För mig råder det ingen som helst tvekan om vilken ambition och vision jag har för Sverige: Sverige ska vara Sverige. Överallt i hela Sverige är Sverige just Sverige.

I Sverige jobbar man oavsett om man är man eller kvinna, man får en lön och man betalar skatt. Barnen går i skolor där de lär sig det som de behöver för att klara sig på svensk arbetsmarknad.

Det finns trygghetssystem om man behöver det på grund av att man blir sjuk eller arbetslös. Det finns sjukvård när man behöver det, och det finns en väl fungerande äldreomsorg.

Vi har fantastiska entreprenörer i Sverige, en underbar natur, och vi har en tillit och en sammanhållning. Men det bygger naturligtvis på att vi också har politiker som arbetar för att Sverige ska vara just Sverige.

Den politik som Sverigedemokraterna för är för splittring, segregation och att vi ska ställa grupp mot grupp. Det är allt annat än det vi svenskar älskar med Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppmärksammar att statsministern aktivt väljer att inte bemöta den kulturella aspekten. I stället pratar statsministern om jobb och utbildning. Det kan vi väl alla enas om. Frågan är vilka värderingar vi önskar se i Sverige.

Från såväl Socialdemokraterna som övriga partier utom Sverigedemokraterna i den här kammaren har det funnits en strävan mot ett mångkulturellt samhälle där majoritetssamhället behövt backa något. Det ser vi konsekvenserna av i dag. Efterfrågar Magdalena Andersson detta?

Fru talman! I Sverige ska naturligtvis svenska värderingar råda. Det handlar om sammanhållning, tillit, gemenskap och jämställdhet. Men det är ingenting som mitt parti har problem med.

Det är Sverigedemokraterna som driver en politik och retorik som går tvärs emot det som är grunden i Sverige och de svenska värderingarna. Det handlar om splittring, att ställa grupp mot grupp. Det är inte direkt jämställdhet som genomsyrar Sverigedemokraterna som parti.

(Applåder)

Fru talman! Svensk sjukvård är fantastisk. Men det finns några riktigt stora problem. Ett sådant är att en människa med en del sällsynta diagnoser som cystisk fibros inte, som i stort sett alla andra länder, får tillgång till moderna läkemedel. Det är ett stort problem.

Ett annat minst lika stort problem är de köer vi har i den svenska sjukvården. Just nu är det 160 000 svenskar som väntar på att få träffa en specialist eller för att få en behandling. Detta var illa redan under pandemin, och efter pandemin har det blivit betydligt värre.

Man kan alltid i diskussionen hänvisa till att det är regionerna som har ansvaret för den svenska sjukvården. Men vi är i ett läge där det här är ett problem i stort sett i varenda region i hela landet och i dag börjar nå nivåer där det äventyrar till och med den medicinska säkerheten. Människor dör i köerna. Då har också staten ett ansvar för detta.

Min fråga till statsministern är: Vilka initiativ tänker regeringen ta för att göra någonting åt detta riktigt stora problem som svensk sjukvård har?

Fru talman! Tack så mycket, Anders W Jonsson, som tar upp en viktig och angelägen fråga!

Vi ser köer efter pandemin på en lång rad områden. Det är fruktansvärt långa köer till pass och vid Arlanda, men det är än värre för dem som sitter och väntar på en viktig behandling för att de ska kunna bli friska.

Här är det, precis som Ander W Jonsson säger, ett delat ansvar mellan regionerna som är ansvariga för sjukvården och staten som har ett ansvar för att se till att det utbildas personal och att det finns resurser så att regionerna kan utföra sin verksamhet.

Där är vi socialdemokrater angelägna om att det ska finnas ekonomiska resurser så att regionerna klarar av att utföra sitt viktiga uppdrag. Här har vi också samarbetat med Centerpartiet bland annat under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas rejält mer resurser också under den tiden när ekonomin krympte.

Därutöver är det viktigt att det finns utbildad personal. Där har vi kraftfullt byggt ut utbildningarna i Sverige inte minst vad gäller undersköterskor men också vad gäller sjuksköterskor, och vi har också utökat läkarutbildningen. Det är saker som vi kan göra från statens sida: personal och resurser.

Något som jag tycker är bekymmersamt när vi kommer med resurser är att alltför mycket av det tycks läcka ut på vägen innan det når sjukhusen, läkarna och patienterna. Det handlar om att en del pengar försvinner ut i vinster som i stället hade behövt gå till att anställa personal.

Men det finns också en del organisatoriska modeller som används i regionerna där man absolut kan arbeta på ett effektivare sätt för att säkerställa att pengarna verkligen hamnar där de behöver, nämligen hos undersköterskorna, sjuksköterskorna, läkarna och patienterna.

Fru talman! Det är väldigt bekymmersamt när statsministern pekar ut de privata vårdgivarna som en del i problemet när de tvärtom är en väldigt viktig del av lösningen.

Flera av de stora vårdgivarna säger: Vi har kapacitet att utöka vår tillgänglighet. Vi har en möjlighet att vara en del av lösningen. Men de kommer inte fram.

Här skulle man kunna göra som man till exempel gjort i Danmark, det vill säga att se till att alla patienter har rätten att själv välja var i landet de vill ha sin operation eller sin bedömning.

Det handlar också om lättillgänglig information så att patienterna ska se det här själva. Här är kön lång, och här är kön kort. Det skulle man kunna göra genom nationella initiativ. Men här kommer det tyvärr ingenting från regeringen.

Det är uppenbart att de åtgärder som hittills har vidtagits inte är tillräckliga. Det är fortfarande 160 000 människor som står i kö, och det är helt oacceptabelt.

Fru talman! Självklart kan vi säkert göra mer från regeringens och riksdagens sida. Jag vill gärna fortsätta att utveckla hur staten kan stötta regionerna i deras viktiga arbeta, gärna i samarbete med Centerpartiet.

Vad gäller de privata vårdgivarna är jag inte emot dem per se. Jag tycker bara att de pengar som vi betalar i skatt som ska gå till dem som jobbar i sjukvården och de sjuka ska gå dit och inte försvinna ut i privata vinster. Det är inte därför som vi betalar skatt, tänker i varje fall jag.

Sedan är det också viktigt att regionerna gör sitt arbete. Jag hoppas naturligtvis att Anders W Jonsson har en aktiv dialog med centerpolitiker i regionerna. Centerpartiet är med och styr i väldigt många av regionerna och har därför alla möjligheter i världen att på så sätt praktiskt arbeta ned köerna.

(Applåder)

Fru talman! Som vänsterpartist är jag naturligtvis mycket glad över att min och statsministerns överenskommelse om en historisk höjning av pensionerna snart kommer att röstas igenom, får vi hoppas, i denna kammare med vissa smärre justeringar.

Det är naturligtvis ett stort genombrott att vi nu får till en pensionshöjning och att förslaget ligger på riksdagens bord. Det var så pass framgångsrikt att till och med Moderaterna och högernationalisterna kände sig pressade att lägga fram ett eget förslag.

Det innebar visserligen en mindre pensionshöjning, och man fokuserade mer på att höja bostadsbidraget. Men det skulle sammantaget bli mycket mindre. Det de framför allt har diskuterat är det löfte de vill ge för nästa mandatperiod som innebär ungefär två hundralappar i sänkt skatt för alla pensionärer.

Det är klart att det är relevant att diskutera vad som händer nästa mandatperiod och vilken regering man vill rösta på för att få en ordentlig pensionshöjning nästa mandatperiod.

Vi har hört högernationalisternas vallöften som ligger på ungefär två hundralappar. Vårt vallöfte framöver, det vi tycker att man behöver göra, är att höja inbetalningarna och se till att vi får en pensionshöjning till alla Sveriges löntagare på ungefär 2 000 kronor i månaden.

Är det en uppfattning som statsministern delar med Vänsterpartiet att vi nu kommer att fortsätta att höja Sveriges pensioner nästa mandatperiod? Vi tycker att Sveriges löntagare är värda höjda pensioner. Är det en uppfattning som delas av denna regering, och kan statsministern ställa sig bakom vårt förslag om att höja pensionerna med 2 000 kronor i månaden?

Fru talman! Behöver pensionerna höjas? Svar ja. En av anledningarna till att vi håller på och jobbar så mycket med pensionerna nu är ju att pensionssystemet inte levererar rimliga pensioner. Det man behöver göra då är såklart att i grunden ändra det som är fel. Ett stort problem är att inbetalningarna till pensionssystemet är för låga och behöver höjas. Det är någonting som vi socialdemokrater har drivit under en längre tid. Vi behöver laga själva pensionssystemet, så att det kan fortsätta att leverera bra pensioner för alla som jobbar och sliter i vårt land och bidrar till Sverige.

Vi har under denna och föregående mandatperiod jobbat hårt för att förbättra för pensionärerna. Vi har avskaffat den orättvisa pensionärsskatten, som infördes av alliansregeringen och byggde på en helt galen tanke, nämligen att pensionärer ska betala högre skatt än löntagare. Det där har vi lyckats ta bort. Vi har också tidigare förbättrat för de sämst ställda pensionärerna genom att höja garantipensionen och förbättra bostadstillägget. Vi har även infört ett särskilt pensionstillägg för alla dem, inte minst kvinnor, som har jobbat ett helt långt yrkesliv men ändå har en alltför låg pension.

Jag är väldigt stolt över att vi nu också har kunnat lägga fram det här förslaget, som ger 1 000 kronor i månaden till de pensionärer som har det allra sämst ställt. Det här var viktigt redan före Putinpriserna, och nu är det akut. Det är verkligen min förhoppning att riksdagen har möjlighet att ta ställning för det här förslaget. Efter det kan vi gå vidare. Vi socialdemokrater kommer såklart att diskutera exakt vad vi kommer att gå till val på. Men att vi socialdemokrater står för sjysta pensioner till dem som byggt vårt land råder det ingen tvekan om. För oss är det en fråga om respekt.

(Applåder)

Fru talman! Jag ser fram emot att vi tillsammans efter detta val kan komma överens om ordentligt höjda pensioner till alla dem som har byggt det här landet och som har jobbat och slitit varje dag. Precis på samma sätt som vi nu drivit fram denna historiska höjning, som kommer att röstas igenom nästa vecka, ska vi fortsätta att höja pensionerna. Jag är väldigt glad över att vi är överens om detta fram till efter nästa val, för det är en väldigt viktig fråga. Då talar vi inte om två lattar i höjda pensioner, utan pensionerna ska höjas ordentligt, med några tusenlappar. Jag hoppas att statsministern delar min uppfattning. Vill man höja pensionerna röstar man gärna till vänster i detta val.

Fru talman! Vill man att de äldre som har slitit och jobbat ett helt långt yrkesliv ska få en bättre pension är det uppenbart vad man ska rösta på. Både vi socialdemokrater och Vänsterpartiet har drivit de frågorna. Nu ligger det ett förslag som även Miljöpartiet och Centerpartiet står bakom. Det är bra för Sveriges pensionärer.

Det som vi har gjort under den här och förra mandatperioden har vi gjort i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, i en del frågor också med Centerpartiet. Det har funnits ett brett samarbete kring de här frågorna. Det är i grunden väldigt bra, tror jag, när vi kan samarbeta brett i riksdagen för att förstärka för Sveriges pensionärer. En viktig del i det vore naturligtvis också att staga upp pensionssystemet som sådant genom att öka inbetalningarna, så att även framtidens pensionärer får en rimlig pension.

(Applåder)

Fru talman! Arbetsmarknaden efter pandemin är fortsatt positiv, men för dem som varit utan arbete i mer än två år syns ingen ljusning. När arbetslösheten sjunker gör den inte det i denna grupp. I stället har den fyrdubblats under Magdalena Anderssons tid i regering. Här har regeringen varit passiv.

Det finns flera färdiga förslag som helt enkelt inte genomförs. Anders Lagos utredning om matchningsanställningar har ett förslag som är färdigt för genomförande. Samma sak gäller schablonregler för potentiella soloföretagare som har svårt att hitta anställning. Det här skulle kunna vara en väg in till jobb.

Tre år efter att parternas etableringsjobb blev utredda är dessa förslag inte införda. Det är förslag för människor som i dag inte får visa vad de går för, inte får känna stoltheten i att försörja sig själva och inte blir efterfrågade. Jag kan inte tolka regeringens agerande på annat sätt än att regeringen tycker att dessa människor kan lämnas i passivitet. Min fråga blir: Varför?

Fru talman! Regeringen har aktivt arbetat för att fler människor ska komma in på arbetsmarknaden. Vi ser också resultatet genom att fler människor arbetar. Men precis som Jakob Forssmed påpekar finns det en grupp som har väldigt svårt att få in första foten.

Det finns åtgärder som visat sig vara bra för den gruppen. Det kan handla om att man får en utbildning. Vi har arbetat hårt för att bygga ut utbildningar, så att fler ska kunna få utbildning till undersköterska, elektriker eller annat yrke som snabbt ger jobb.

Därutöver har vi jobbat med extratjänster i välfärden, vilket har gett väldigt goda resultat, inte minst bland utrikes födda kvinnor som stått långt från arbetsmarknaden. Det har varit en bra åtgärd. Tyvärr kan jag konstatera att Kristdemokraterna i den budget man drivit igenom i Sveriges riksdag har skurit på just denna åtgärd, som har varit viktig för precis den här gruppen, som Jakob Forssmed säger sig ömma för.

Fru talman! Vi ersatte extratjänster med förstärkningar av nystartsjobb, eftersom dessa är långt mer effektiva och mindre dyra. Extratjänsterna har inte alls haft de positiva effekter som Magdalena Andersson pekar på. Jag tar gärna del av utvärderingar som visar det. De som jag har läst visar på motsatsen.

Jag gav tre exempel på förslag som skulle kunna göra skillnad, men jag har också ett fjärde. Det handlar om aktivitetskravet i försörjningsstödet. Detta är något som regeringen utlovade 2018 och som man sedan har hållit fyra pressträffar för att utlova. Men det har fortfarande inte genomförts mer än en utredning. Varför?

Fru talman! Jag tycker som sagt att det är tråkigt att man tog bort extratjänsterna, som är effektiva och även väldigt uppskattade, till exempel på äldreboenden runt om i Sverige. Men jag är såklart beredd att diskutera ytterligare förslag på hur fler människor ska kunna komma i arbete.

Jag tycker att det är bra att det finns ett brett stöd i riksdagen för aktivitetskravet i försörjningsstödet. Det tycker jag är en viktig princip. Alla vuxna i Sverige ska vara med och bidra efter förmåga till vårt samhälle för att kunna få ersättning för uppehälle.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill vänligt fråga statsministern hur hon ser på en nationell plan mot ungdomskriminaliteten.

Vi har en sommar för dörren. Det är en underbar tid. Många unga människor får kanske möta sitt första sommarjobb, sin första kärlek, sina vänner och sina nära och kära. De kanske också kan få åka och bada i den sjö som Magdalena Andersson nyss hänvisade till.

Men det är också många ungdomar som inte får en skön sommar. De riskerar i stället att dras in i mycket grov brottslighet. Enligt polisens redovisning har vi över 1 200 unga människor som befinner sig i nätverkskriminalitet, gängkriminalitet och klankriminalitet. Det är ungdomar vars frihet kommer att ta en ände med förskräckelse, antingen för att de begår så grova brott att de förr eller senare hamnar i fängelse eller för att de dör för en kula i ett fullständigt meningslöst gängkrig.

Liberalerna tror att vi behöver stärka skolan men också socialtjänstlagen. Jag skulle vilja efterlysa från regeringen och statsministern en ny socialtjänstlag som bättre möter den verklighet som unga människor står inför, så att man kan agera med tvång redan vid första brottet när unga människor hamnar i gängen. Vi behöver ta barnkonventionen på större allvar. Oavsett om föräldrarna är missbrukare, kriminella, klanmedlemmar, islamister eller något annat ska de inte kunna säga nej till tvingande sociala insatser.

Kan statsministern tänka sig en plan mot ungdomskriminaliteten?

Fru talman! Alldeles för många ungdomar i Sverige väljer brottets bana. De flesta ungdomar går det bra för; de går ut skolan, skaffar sig jobb och börjar leva ett gott liv. Men en del hamnar helt fel och väljer en kriminell bana.

Det finns olika orsaker till att man hamnar där, men alltför ofta handlar det om ungdomar som har vuxit upp i områden i Sverige där alltför många människor inte är en del av vårt samhälle. Alldeles för många har föräldrar som inte lär sig svenska, går till jobbet och betalar skatt och därmed blir en del av vårt samhälle. Alltför många växer upp med ensamstående föräldrar. Kanske har man ett skolmisslyckande med sig och ser därför inte en ljus framtid framför sig med arbete, sjyst lön och ett bra liv. Då är det lättare att hamna på fel bana.

Här behövs ett samhälle som snabbt griper in, långt innan någon ens kommer på tanken att råna eller plocka upp ett vapen. Vi behöver välfungerande skolor och en socialtjänst som griper in, och självklart ska föräldrar inte kunna hindra insatser när de behövs. Regeringen har varit tydlig med att den vill se så kallade ungdomskriminalitetsnämnder. Det skulle vara ett sätt att stärka samhällets förmåga att gripa in när ungdomar är på fel bana.

Jag tycker att Johan Pehrson pratar klokt om både skola och socialtjänstlag, men Johan Pehrson och Liberalerna har ju valt att samarbeta med ett högerblock som över huvud taget inte har skola, socialtjänst och fritis på agendan för att bekämpa kriminaliteten. Här har Johan Pehrson alltså hamnat i fel lag.

(Applåder)

Fru talman! Vi måste göra något åt det andra också.

Jag tolkar det som positivt att vi ska få en socialtjänstlag som kan agera tidigare och tydligare på temat det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Så långt är vi överens.

Vad gäller brottsbekämpning har svensk polis haft en tuff uppgift under de här åtta åren. Vi har samma polistäthet i dag som vi hade 2014, men dagens brottslighet är grövre och mer internationaliserad. Det är visserligen bra att vi har samma polistäthet, men dagens poliser är mycket yngre. Många erfarna poliser har ju slutat, så polisen har inte samma kraft. Vi har även köer till domstolar och fängelser. I ett sådant läge är det svårt att agera tufft och hårt mot gängen, vilket vi måste göra. Därför, Magdalena Andersson, måste vi byta regering i höst.

(Applåder)

Fru talman! Vår stora utbyggnad av polisen gör givetvis att fler kriminella nu sitter bakom lås och bom, och de straffskärpningar vi har gjort gör också att de får allt längre straff. Då blir det trångt på våra häkten och i övriga kriminalvården och även kö till domstolarna. Här har ju regeringen varit väldigt aktiv.

Det är viktigt att vi fortsätter att bygga ut rättsväsendet och skärpa straffen, men det är uppenbart att det bara är halva lösningen. Vi ser ju hur ungdomar försöker ta de fängslade kriminellas plats, och då måste vi jobba mer med det Johan Pehrson nämnde: skola och socialtjänst. Vi måste också se till att föräldrarna har ett arbete att gå till så att de kan vara förebilder för sina barn.

Det lag som Johan Pehrson jobbar med nu, de högerkonservativa, fokuserar bara på hårdare straff. Det är viktigt, men man måste också se den andra sidan. Ser man bara halva problemet har man bara halva lösningen. Man måste se helheten.

(Applåder)

Fru talman! Den 19 maj beslutade riksdagen på Miljöpartiets initiativ att arbeta för att stoppa Sveriges import av energi från Ryssland. Riksdagen uppmanade regeringen att granska vilken import som förekommer i dag och vilka alternativ som är juridiskt och praktiskt möjliga på kort och lång sikt och att överväga ett nationellt stopp för direktimport av rysk energi. Riksdagen uppmanade också regeringen att samla frivilliga initiativ och samtala med företag.

Läget i Ukraina är akut. Varje dag bidrar Sverige och EU till den ryska krigskassan genom att köpa ryska fossila bränslen. Detta måste upphöra snarast.

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit efter riksdagens beslut?

Fru talman! Annika Hirvonen och Miljöpartiet har länge pekat på att det orimligt att vi är så här beroende av fossila bränslen från andra länder. Kriget visar att Miljöpartiet hade rätt tidigare och har än mer rätt i dag. Att vara så här beroende av ryska fossila bränslen är dåligt för klimatet och även en säkerhetsrisk. Det visar också på det som Miljöpartiet brukar peka på: att vi måste se lite bredare på säkerhetsriskerna.

Efter tillkännagivandet har vi haft ett toppmöte i Bryssel. Där kunde jag kraftfullt driva på för ett införande av sanktioner på all den ryska olja som inte kommer via ledning, och detta kunde vi tillsammans besluta om. Då var det skönt att ha riksdagens stöd.

Jag är tacksam för att Miljöpartiet har drivit denna fråga så hårt.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Ett av de absolut snabbaste sätten att minska vårt och övriga Europas beroende av auktoritära staters fossila energi är att minska vårt energiberoende och att energieffektivisera. Det är till och med snabbare än den otroligt snabba utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Hur agerar statsministern för att främja energieffektivisering?

Fru talman! Nu har vi importstoppet för olja, vilket är väldigt bra. Det kommer naturligtvis också påverka de ryska möjligheterna att finansiera kriget. Det som givetvis även kommer att diskuteras är hur vi snabbt kan minska beroendet av den ryska gasen, för det är en annan del.

Men precis som Annika Hirvonen säger är det allra snabbaste att på olika sätt energieffektivisera.

(Applåder)

Fru talman! De senaste veckornas röra gällande vårbudgeten har sannerligen inte ökat svenska folkets förtroende för riksdagen och det politiska systemet. Det är riktigt illa.

Men det värsta av allt är att när den högerkonservativa oppositionen stoppar ett framförhandlat och kompromissat förslag som har stöd av en majoritet av ledamöterna i kammaren från att ens prövas i kammaren är det vanligt folk som drabbas mest.

En av dem är min moster Ninni, som har varit trotjänare på Apoteket hela sitt yrkesliv men ändå har en låg pension och som hade sett fram emot en rejäl pensionshöjning i augusti.

Hur kommer kvinnor som har arbetat ett helt yrkesliv men ändå har en låg pension att påverkas om de högerkonservativa partierna stoppar regeringens förslag att höja låga pensioner?

Fru talman! Det som moster Ninni riskerar att bli utan är 1 000 kronor i pensionshöjning från augusti. Det är det som står på spel.

Det är klart att Ninni, precis som så många andra i Sverige, inte minst många kvinnor som har jobbat och slitit hela sitt yrkesliv, har en alldeles för låg pension. Detta skulle vara ett sätt att i ett slag förbättra deras vardag, vilket är oerhört angeläget med tanke på de höga priser vi ser på bensin, diesel, el och livsmedel till följd av kriget.

Det här är ett angeläget förslag, som dessutom har alla möjligheter att gå igenom i riksdagen. Jag håller tummarna för moster Ninni.

(Applåder)

Fru talman! Statsministern har sagt att det är prioriterat för henne att bryta segregationen. Där är vi helt överens. Integrationen är en ödesfråga för Sverige.

Svenska språket utgör en avgörande del av integrationen. I dag är det alldeles för många utrikes födda barn som inte klarar skolan, och en orsak är bristande språkkunskaper. Därför föreslår vi moderater språktest för barn i ung ålder och att de barn som inte har tillräckliga kunskaper i svenska ska få gå i obligatorisk språkförskola med riktigt duktiga pedagoger 15 timmar per vecka. Då får de helt andra förutsättningar att följa med i undervisningen från dag ett.

Min fråga till Magdalena Andersson är om hon är villig att införa en sådan obligatorisk språkförskola. Om svaret är nej, vad har hon då för förslag för att säkerställa att inga barn börjar skolan i den uppförsbacke som det innebär att inte kunna svenska?

Fru talman! Att det ska vara en självklarhet att alla barn som växer upp i Sverige ska lära sig svenska är en uppfattning som vi delar helt.

Sedan kan man diskutera vad som är allra bästa vägen dit. Jag skulle gärna resonera med en del pedagoger. Det är inte självklart att barn som har svaga kunskaper i svenska ska samlas och att det är bästa sättet för dem att lära sig svenska.

I stället kanske man ska arbeta för att ha förskolor som inte lika segregerade som i dag. Och man kanske ska ha lite starkare möjligheter för kommuner att styra både förskolor och skolor så att vi inte har skolor som direkt driver segregation och som riskerar att minska språkkunskaperna. Men där vet jag att Moderaterna tyvärr jobbar i rakt motsatt riktning och att det i stället är de privata och de riskkapitalägda företagens rätt att starta skolor som går före minskad segregation.

(Applåder)

Fru talman! Efter påskkravallerna har Polisförbundet genomfört en undersökning som visar att nästan hälften av alla poliser aktivt planerar att sluta inom polisen. För att bli en bra polis krävs erfarenhet, och det är förödande för kåren att så många poliser avser att sluta. Dessutom fylls inte platserna på Polishögskolan, trots de sänkta kraven.

Regeringen verkar vara desperat att nå ett kvantitativt mål i stället för ett kvalitativt mål. Trots detta ser det ut som att regeringens mål om 26 200 poliser inte kommer att nås till slutet av 2024.

Vad avser regeringen att göra för att de sänkta kraven för att bli polis inte ska leda till kvalitets- och kvantitetsförsämring inom ramen för kontexten erfarna och kompetenta poliser?

Fru talman! Sverige har en fantastisk poliskår, med många engagerade, ambitiösa och kompetenta poliser. Regeringen har byggt ut polisutbildningen kraftfullt därför att vi vet att Sverige behöver fler poliser. Vi har också många poliser som går i pension.

Det är självfallet så att vi i takt med att vi utbildar poliser behöver ha sådana arbetsvillkor att poliser vill stanna i yrket. En viktig faktor i detta är att det finns fler anställda poliser. Det förbättrar arbetsmiljön. Sedan handlar det såklart också om övriga arbetsvillkor, där det naturligtvis ska finnas goda förutsättningar.

Jag ser det som helt avgörande att polisen har fortsatt goda förutsättningar att nå de mål som vi har satt upp för utbyggnaden. Enligt de rapporter som jag i dag har fått från justitieminister Morgan Johansson tycks vi faktiskt vara på väg att nå målen.

Fru talman! Apartheid- och ockupationsmakten Israel fortsätter att förtrycka och fördriva palestinier från deras hem. De förstör allt som kännetecknar det palestinska folkets politiska, ekonomiska och kulturella arv sedan 1948.

Ingen har missat Israels brutala apartheidpolitik, som pågår än i dag. Den israeliska militären angriper palestinier vid al-Aqsamoskén under månaden ramadan, spränger mediehus och angriper barn och ambulans- och vårdpersonal utan konsekvenser.

Den 11 maj mördade den israeliska militären den erfarna al-Jazira-journalisten Shireen Abu Akleh i Jenin. Shireen gjorde allt för att ge det förtryckta palestinska folket en röst. Hon mördades trots att hon hade en skyddsväst där ordet press stod tydligt. Utredningen visade att en israelisk soldat dödade journalisten med uppsåt.

Jag vet att FN:s säkerhetsråd enhälligt har fördömt mordet, men det räcker inte. Vad tänker statsministern göra för att kräva ansvarstagande av ockupationsmakten Israel?

Fru talman! Här väcks en oerhört viktig fråga, nämligen vikten av att det finns möjlighet för journalister att arbeta i hela världen och granska det som sker, att det finns möjlighet att granska beslutsfattare och andra makthavare och att det finns möjlighet att granska vad som händer i oroshärdar och i krig.

Från svensk sida försöker vi alltid i olika forum att stå upp för fria och oberoende mediers möjligheter att granska. Detta är grunden för ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt här i Sverige, men det är också viktigt för att man ska kunna granska vad som händer i olika delar av världen. Detta är en fråga som Sveriges regering ofta lyfter upp, inte bara i Sverige utan också i internationella sammanhang.

Fru talman! Centerpartiet har under många år varit drivande för att vi inom EU ska ställa stora krav på länderna när det gäller rättssäkerhet och frihet. När vi hade budgetdiskussioner för ett par år sedan fick vi in ett demokratilås. Vi kunde alltså bromsa utbetalningar av pengar från EU till länder som inte ser till att medborgarna garanteras rättssäkerhet, möjlighet till fria högre studier och så vidare.

Nu är vi framme vid den första omgång där vi har möjlighet att markera och tala om för Polen att de behöver göra mer för att vara en del av den europeiska gemenskapen. De måste göra mer för att visa att de faktiskt har ändrat inriktning på sin politik och att de står upp för de värden som är gemensamma för EU.

I EU-nämnden i går bad den svenska regeringen om mandat för att bevilja pengar till Polen. Vi tycker att det är för tidigt. Hur har ni resonerat för att släppa igenom det, Magdalena Andersson?

Fru talman! Annika Qarlsson tar upp den viktiga frågan att EU är en värdegemenskap som står bakom gemensamma värden som fria medier, som vi pratade om tidigare, demokrati och rättsstatens principer.

För några år vi fick igenom krav på att man ska leva upp till vissa principer för att få del av EU-medel, där vi från svensk sida var drivande. Anledningen till att vi nu tycker att vi kan stödja det förslag som kommer från EU-kommissionen är att man ska ha levt upp till vissa krav innan pengarna betalas ut. Det kommer att krävas åtaganden från den polska regeringen för att utbetalning ska ske.

Fru talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina har gett världsomfattande konsekvenser, med höjda livsmedelspriser och ökad fattigdom. Runt 14 miljoner ukrainare är på flykt. På grundval av Migrationsverkets första prognoser sänkte regeringen Sidas utbetalningslimiter med 9,2 miljarder, vilket har tvingat svenska biståndsorganisationer att tvärbromsa stöd till klimatbistånd, demokrati och människorättsarbete.

Flyktingströmmen till Sverige har inte kommit i närheten av de första prognoserna. Ändå dröjde regeringen ända till förra veckan med att lindra besparingen på biståndet, och då bara med 1,3 miljarder. Det står inte alls i proportion till det minskade flyktingtrycket.

Kommer regeringen att besluta om fler lättnader för att ge biståndsorganisationerna möjlighet att möta andra viktiga behov i världen och i så fall när?

Fru talman! Regeringen följer naturligtvis utvecklingen väldigt noga hela tiden. Om det fortsätter att komma färre ukrainska flyktingar än vad som låg i prognosen tidigare finns det naturligtvis möjlighet att föra tillbaka ytterligare biståndsmedel.

Det här är viktiga medel för att på olika sätt arbeta för att människor i hela världen ska kunna ha goda levnadsförhållanden och leva i demokrati och frihet. Det är något som vi i regeringen kämpar hårt för, och där är ju enprocentsmålet för biståndet något som vi står bakom.

Tyvärr kan jag konstatera att Kristdemokraterna just nu samarbetar med två betydligt större partier som ju vill sänka biståndet rejält. Frågan är hur Kristdemokraterna, om det vill sig illa och man bildar regering, kommer att behöva kompromissa med sin inställning till biståndet när man ska sitta i regering tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Fru talman! I Sverige har vi i dag enorma problem med radikal islamism. Vi har haft påskupploppen, vi har enorma problem med hedersförtryck, trots att Centerpartiets vice partiledare kallar det för ett pyttelitet problem. Vi har enorma problem med radikalisering. Vi har haft terroristattacker här i Sverige där radikala islamister har begått brotten. Samtidigt väljer Socialdemokraterna att driva igenom ett beslut i veckan om att de största finansiärerna av radikal islamism, av terrorism och av källarmoskéer i Sverige ska ha visumfrihet i Sverige - jag pratar om Qatar och Kuwait - och det görs för att man vill köpa deras olja och gas i stället för att köpa rysk olja och gas.

Det är ett enormt säkerhetsproblem att det är fritt fram för medborgare från länder som är de största finansiärerna av terrorism i världen, som finansierar radikala moskéer i Sverige, bland annat al-Wakfmoskén i Malmö, att få komma till det här landet.

Jag skulle gärna vilja fråga statsministern varför det är så viktigt att medborgare från Qatar och Kuwait ska få komma till Sverige fritt.

Fru talman! Robert Hannahs engagemang mot olika former av terroristhandlingar eller radikalisering som kan leda människor in i terrorism är någonting som jag verkligen uppskattar.

Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att skärpa lagstiftningen vad gäller terrorism. Vi har infört nya brott, vi har skärpt straffen, vi har också genomfört en omfattande och hårdare lagstiftning vad gäller finansiering av olika former av terrorism.

Det är ett arbete som jag gärna ser att vi fortsätter och gärna med brett stöd i Sveriges riksdag. Därför kommer vi naturligtvis att löpande följa utvecklingen för att se vilka ytterligare åtgärder som kommer att behöva vidtas. Men ytterligare lagstiftning kring detta kommer att träda i kraft i närtid.

Fru talman! Jag vill fråga statsministern om karensavdraget.

Vårt mål är att skapa ett jämlikt samhälle, men karensavdraget bidrar till det motsatta. Det är ett avdrag som slår hårdast mot dem som inte kan jobba hemifrån och mot dem med lägst löner. Det ökar sjuknärvaron och smittspridningen på arbetsplatser. Det är sannolikt inte samhällsekonomiskt motiverat att ha ett karensavdrag. Inget annat land i Norden har karensavdrag, och det fungerar utmärkt i de länderna.

LO-förbunden har länge pekat på orättvisan i karensavdraget och arbetat för att det ska avskaffas för gott.

Min fråga är: Vad avser regeringen att göra med karensavdraget?

Fru talman! Det går inte att säga annat än att det under pandemin, och framför allt efter pandemin, har blivit tydligt hur olika karensavdraget slår för olika yrkesgrupper. Vissa kan arbeta hemma om man känner sig lite förkyld, medan andra får stanna hemma från jobbet och därmed får en karensdag med vad det innebär i minskad ekonomisk ersättning.

Samtidigt är det viktigt att ha en hög tilltro till sjukförsäkringen. När man gör förändringar måste man noga fundera igenom vad det får för effekter. Det är därför som vi har tillsatt en utredning om hur man kan få en rättvisare sjukförsäkring och som specifikt ska titta på karensavdraget. Där är det naturligtvis viktigt att titta på hur det ser ut i andra länder. Om jag har förstått det rätt är sjukförsäkringen i Norge generösare, men de har också betydligt högre sjukskrivningstal än vad vi har i Sverige. I Danmark är det inte så. Där har de å andra sidan inte en arbetsrätt på samma sätt som vi har i Sverige, utan man kan bli uppsagd på ett annat sätt.

Fru talman! Vi har nu den högsta inflationen i Sverige på 31 år: 7,2 procent. Det är naturligtvis en konsekvens av att regeringen har tappat greppet om den ekonomiska politiken. Ytterst ansvarig för detta är statsministern, som även tidigare var finansminister.

Nedstängningen av sex reaktorer i södra Sverige har drivit upp elpriset extremt och var i vintras över 8 kronor per kilowattimme. Dubbelbeskattning av el och höga energiskatter har kraftigt bidragit till inflationen.

Det här gör svenskarna fattigare. Högre kostnader för räntor och elräkningar drabbar hushållen hårt. Matpriserna har stigit med 10 procent och byggmaterialet med 100 procent på ett år. Statsministern säger att det är Putinpriser, men jag vill säga att vi har fått sossepriser.

Vad avser statsministern att föreslå för att dämpa inflationen till en rimlig nivå på 2 procent?

Fru talman! Det pågår ett krig i vårt närområde. Som en effekt av det ser vi i hela Europa högre bensin- och dieselpriser, inte minst högre elpriser och matpriser. De högre matpriserna påverkar ju inte bara Europa utan hela världen. Vi ser nu hur människor har svårt att klara sin mathållning och börjar drabbas av svält på grund av de höga priserna. Jag tror ändå att det är viktigt att se orsaken till vad som händer för att man ska kunna lösa problemen, och det är naturligtvis Rysslands krig mot Ukraina.

Här finns alla möjligheter för kammaren att hjälpa och lindra situationen för dem som har det riktigt tufft i Sverige, och det är att rösta för den pensionshöjning som regeringen har föreslagit för de sämst ställda pensionärerna med 1 000 kronor varje månad. Tyvärr verkar Moderaterna vara emot den.

(Applåder)

Fru talman! Statsministern! Det är köer och åter köer. Det är frustrerade resenärer som köar i timmar och mängder av resenärer som missar sina flyg. Samtidigt som köerna ringlar långa på Arlanda fungerar det på Kastrup, Gardermoen och Helsingfors flygplats. De har lyckats, vi har misslyckats.

Swedavia har ansvaret för att Arlanda flygplats ska fungera. Swedavia har brustit i sitt ansvar. Trots varningar redan i höstas och i januari har Swedavias ledning suttit på händerna och därmed låtit kaoset bli ett fullbordat faktum.

Regeringen skriver på sin hemsida: Staten har ambitionen att vara en aktiv och ansvarsfull ägare.

Hittills har jag inte sett prov på att regeringen har varit aktiv i ägarskapet. Från Sverigedemokraternas sida vill jag vara tydlig. Vi saknar förtroende för Swedavias ledning. De klarar inte av att sköta sin kärnuppgift.

Min fråga blir därför: Har Swedavias ledning statsministerns förtroende?

Fru talman! Många svenskar upplever en enorm frustration just nu. Man har under pandemin längtat och sparat för att kunna åka på den efterlängtade charterresan. När det sedan börjar bli dags inser man att passet har gått ut, och man får då kämpa för att ens kunna få en passtid. När man väl har lyckats ta det där passfotot får man vänta länge innan passet kommer. Om man då inte redan har missat den efterlängtade resan kommer man till Arlanda där man får stå i köer i timme efter timme. Vilken frustration och besvikelse om man inte kommer med på det där planet.

Det råder ingen tvekan om att Swedavia behöver göra mer för att reda upp i det kaos som råder på Arlanda. Min bild är att de kämpar med att göra detta, men jag vill se verkstad rejält.

(Applåder)

Fru talman! Turkiet har nu lagt krokben för Sveriges och regeringens ansökan om ett svenskt Natomedlemskap. Det är uppenbart att regeringen inför att ansökan skickades in inte gjorde tillräckligt gedigna analyser av risken för att despoten Erdogan skulle utnyttja läget maximalt.

Turkiet har på ett medvetet sätt spridit lögner om Sverige och om att Sverige skulle vara ett hem för terrorism samt smutskastat svenska politiker från en mängd partier och krävt att ett trettiotal personer ska utvisas.

Samtidigt har Turkiet ställt flera orimliga krav på Sverige. Ändå ser vi nu tydliga tecken på att regeringen dels tycker att de här invändningarna är legitima, dels tänker gå Turkiet till mötes gällande att tillåta vapenexport dit, vilket riksdagens alla partier så sent som 2019 stoppade.

Det är tydligt att Turkiet vill stoppa Sveriges röst för demokrati, för mänskliga rättigheter och, framför allt, för kurdernas rättigheter. Vilka är statsministerns argument för att legitimera och tillmötesgå Turkiets krav?

Fru talman! Det fanns ju en stor uppslutning bland alla Natoländer för den svenska och den finska ansökan. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var så sent som i måndags, på Harpsund, tydlig med att detta var den respons som såväl Nato som Sverige och Finland fick från Turkiet. Men sedan vände man på klacken och kom med invändningar.

Vi har nu en dialog med Turkiet för att räta ut alla eventuella frågetecken, bland annat när det gäller hur vi jobbar mot terrorism i Sverige. Vi kan beskriva hur vi har skärpt lagstiftningen kring både terrorism och terrorismfinansiering. Detta är en dialog med Turkiet som pågår kontinuerligt just nu.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.