Fru talman! Jag har full förståelse för att klockan börjar bli mycket och att Anders Ygeman hellre vill prata om sagor, men det bör kanske dröja tills han är klar med debatterna här i kväll.
Det blir ytterst märkligt när Anders Ygeman själv säger att han säkerligen skulle verkställa 80 000 utvisningar bland dem som kom under endast ett kalenderår, närmare bestämt 2015. 80 000 personer av dessa skulle utvisas. Sedan står Anders Ygeman här i kammaren och skryter om att 94 000 personer utvisades under en tidsperiod om sju år.
Fru talman! Jag tycker inte att det, med facit i hand, är något att skryta om. Men Socialdemokraterna som parti och Anders Ygeman personligen tycks återkommande dela Sverigedemokraternas och min uppfattning att vi behöver säkerställa att personer som inte har i Sverige att göra de facto utvisas härifrån. Det låter åtminstone så. Men det är skillnad på ord och handling.
Jag vet inte hur många gånger jag i denna kammare och i andra sammanhang har talat om behovet av att motarbeta det skuggsamhälle som vuxit fram de senaste decennierna och om hur ohållbart det är att vi i dag inte vet hur många som lever illegalt i Sverige, vilka de är, vad de gör, vilken agenda de har, vilken lojalitet de har eller vilket hot de utgör.
Detta oöverskådliga skuggsamhälle har inte vuxit fram ur tomma intet. Det har kunnat uppstå som en konsekvens av de uppenbara incitament som länge funnits för utlänningar att leva illegalt i Sverige. Det är incitament som Ygeman med kollegor möjliggjort, etablerat och aldrig motverkat.
Samtidigt som debatten stundvis har handlat om huruvida gruppen ska beskrivas som papperslösa eller illegala har förmånerna blivit fler. Minderåriga har fri tillgång till svensk sjukvård, och vuxna har tillgång till stora delar av densamma. Regionerna erbjuder preventivmedelsrådgivning, läkemedel, mödravård, hälsoundersökning, tolk, transport i samband med välfärd och så vidare. Skola, bidrag och boende är andra förmåner som illegala invandrare erbjudits runt om i Sverige. Jobb kan de också få, bland annat hemma hos Sveriges statsminister, Ygemans partikollega.
Fru talman! Det är min strikta uppfattning att Anders Ygeman inte både kan vara för dessa incitament för utlänningar att leva illegalt i Sverige och kan vara för att utvisningar genomförs, vilket han sa i sitt interpellationssvar. Det brister såväl i logik som i sunt förnuft.
Nu är kanske varken logik eller sunt förnuft något som återkommande karakteriserar socialdemokratisk politik, men i detta fall blir det helt uppenbart att det är två motsatsförhållanden som Ygeman står bakom samtidigt. Jag har aldrig hört honom problematisera eller agera när det gäller dessa incitamentsstrukturer. Ygeman sa, som sagt, 2016 att 80 000 av dem som anlände året innan skulle utvisas, men han har ännu inte agerat mot de förmåner som dessa 80 000 kan erhålla.
Fru talman! Hur ska Ygeman ha det? Hur många av de 80 000 han önskade utvisa 2016 har de facto utvisats? Jag vill inte höra om 94 000 under en sjuårsperiod. Jag vill veta hur många av de 80 000 som var aktuella då som är kvar i Sverige. Och hur många är det totalt som lever i Sverige illegalt? Det finns mig veterligen ingen sådan aggregerad uppgift.
Jag hade hoppats att Anders Ygeman, om någon, skulle ha åtminstone ett hum om hur många som lever och verkar i det svenska skuggsamhället. Och det är min ambition att han ska komma med ett svar på den frågan.