Statsministerns frågestund - 2017-03-30

Statsministerns frågestund

Fru talman! Statsministern! Senare i eftermiddag ska det här i kammaren hållas en aktuell debatt om hälso- och sjukvårdens utmaningar, som man kan kalla det på politiskt språk.

Den 24 januari i år skrev socialförsäkringsministern i sociala medier att vi har en sjukvård i världsklass - allt annat är faktaresistens och alternativa fakta. Det är ett väldigt skarpt uttalande, fru talman.

Sveriges Kommuner och Landsting menar att läget aldrig har varit så dåligt som det är nu för dem som väntar på operation. Var fjärde som står i kö får vänta längre än vårdgarantins 90 dagar. Allt färre sjukhus runt om i landet klarar väntetiden på max fyra timmar. I stället ökar väntetiderna. Bristen på intensivvårdsplatser för barn är akut i hela landet. Svårt sjuka barn transporteras i stället till andra länder för att få vård. Vårdplatskrisen generellt är ett faktum. Läkare på Universitetssjukhuset i Linköping gick häromdagen ut och slog larm. Man kan inte ta ansvar för patientsäkerheten. En av dem uttalade sig i någon lokaltidning och sa: Det är bara en fråga om vilken patient som dör först. Barnläkare här i Stockholm gick häromdagen ut och krävde en haverikommission på grund av platsbrist och så vidare.

Då är min fråga, fru talman, till statsministern: Delar statsministern socialförsäkringsministerns uppfattning att vi har en sjukvård i världsklass och att all kritik mot detta ska ses som faktaresistens och alternativa fakta?

Fru talman! Jag tror att det är viktigt också på detta ämnesområde att beskriva en verklighet som är ganska komplex. Det är inte svart eller vitt. Vi har i många avseenden en mycket bra sjukvård. Vi får goda vårdresultat, och i internationella jämförelser gör vi bra ifrån oss. Det är ingen tvekan om det.

Men det är också så att vi har stora utmaningar. Det är klart att vi har för långa köer i för många landsting. Så är det, och det måste vi göra någonting åt. Det är också så att vi behöver anställa fler människor i sjukvården för att kunna åtgärda detta. Då går det inte att ha som första strategi att sänka skatterna ytterligare.

Nu har Sverigedemokraterna dessvärre satt sig i knät på Moderaterna. Då blir det mindre resurser till den gemensamma välfärden. Ni drar själva bort ungefär 30 miljarder kronor från välfärden. Det går inte att säga att vi ska ta bort resurser från välfärden och att välfärden sedan ska utvecklas ändå. Man måste bestämma sig.

Vi har bestämt oss. Vi har utmaningar i vår sjukvård. Vi måste se till att exempelvis cancerpatienter får en mycket snabbare och en mer strukturerad behandling. Det är därför vi nu inför vårdkedjorna i cancervården. Detta införs successivt för att man ska få en mycket tidigare vård och en mer stringent vård. Det kommer att medföra framsteg.

Men vi kommer också att behöva mer resurser till välfärden. Då går det inte att sänka skatter. Sänker man skatter och tror att man dessutom kan utveckla välfärden i den takt som den förra regeringen gjorde tror man också på tomten. Jag tror inte på tomten, utan jag tror att det är viktigt att vi bygger välfärd tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Det är lite beklagligt, kan jag tycka, att statsministern väljer att återigen fokusera på skattepolitiken, som att allt handlar om skattepolitiken.

Jag tror väldigt starkt på en stark offentligt finansierad välfärd. Det har vi också föreslagit, till skillnad mot vad statsministern pratar om. Men det är egentligen inte det som min fråga gäller, utan min fråga är om man erkänner att vi har väldigt allvarliga problem och att vi har en vård i kris.

När man lyssnar på statsministern hör man att det är lite å ena sidan och lite å andra sidan. Han vill inte riktigt erkänna de problem som finns: Ja, vi har lite problem, men dem ska vi lösa nu.

Så enkelt är det inte, fru talman. Problemet är att det krävs väldigt stora satsningar i vården för att vi ska kunna lösa platsbristen, framför allt. Vad är den högkvalitativa vården värd om den är otillgänglig, fru talman?

Jag tycker att statsministern, i stället för att klanka på min politik, mer i detalj ska beskriva vad han tänker göra åt en akut situation.

Fru talman! Jag säger att det är både och. Kan vi åtminstone vara överens om det? Vi har jättemycket fin vård i vårt land. Det görs fantastiska insatser bland vårdpersonalen på våra sjukhus, våra vårdcentraler och vad det nu månde vara. Vi når i många avseenden goda resultat, också i en internationell jämförelse. Det är den ena bilden.

Den andra är att vi har utmaningar - jag säger det. Vi måste vara tydliga med det. Vi ska inte blunda för det. Då ska vi ta oss an dem. Vi måste korta vårdköerna. Vi ska föra mer resurser till vården. Men det är klart att det också har betydelse, Jimmie Åkesson, vilken skattepolitik man har. Det har betydelse. Endera bestämmer man sig för att sänka skatter och dra ned på resurser till välfärden eller så bestämmer man sig för att investera tillsammans.

Jag står för det senare. Vi ska investera tillsammans, så att vi kan visa Sveriges befolkning att sjukvården kommer att bli ännu bättre.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte fokusera på en ordentlig jobb- och integrationspolitik för att bryta tudelningen och för att hjälpa dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden att komma i arbete och egen försörjning.

Här är ett citat: "Centerpartiet vill lagstifta om lön efter etnicitet, den nya så kallade svenska apartheidmodellen." Här är ett annat citat: "Välkommen till apartheidlandet Sverige."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Apartheid är den fruktansvärda politik som fördes i Sydafrika och som sa att svarta människor inte fick använda samma parkeringsplatser, parkbänkar, arbetsplatser eller sjukhus som vita. Men denna jämförelse gjordes från vänsterhåll när Centerpartiet för ett år sedan föreslog att fack och arbetsgivare i avtal skulle komma överens om en ny anställningsform - ingångsjobb - för att skapa fler enkla jobb till nyanlända. Stefan Löfven kallade det själv för fattiglöner. LO:s avtalssekreterare sa: "Det är Sovjetpolitik, inget annat."

För några veckor sedan svängde faktiskt LO. Efter att man i över ett år hade skällt ut Centerpartiets förslag var enkla jobb till något lägre lön, inledningsvis, inte längre apartheid. Nu var det i stället en bra idé, en välbehövlig fot in på arbetsmarknaden för den som är ny och en möjlighet att gå från bidrag till egenförsörjning. Det är en välkommen svängning.

Jag skulle vilja fråga statsminister Stefan Löfven om han fortfarande vill låsa in människor i utanförskap och arbetslöshet. Eller kan han också tänka sig, likt LO nu har gjort, att överge retoriken om fattiglöner och i stället visa solidaritet med dem som kommit nya till vårt land? Det handlar om att ge dem möjligheten att lyftas från låga bidrag till ett jobb och en egen lön.

Fru talman! Utan att bli tjatig: Alla som kan jobba ska jobba. Det är vår grundregel, och den tänker jag hålla mig till.

Jag tänker inte ställa upp på att Centerpartiet på något vis står för apartheid - icke! Jag har helt andra värderingar.

Däremot blir det bekymmer när man säger att vi vill se den här ändringen på arbetsmarknaden, och om inte den blir av så som vi har tänkt oss, då tänker vi göra så här. Det är inte den svenska modellen. Det är heller inte den svenska modellen att säga att vi sänker lönerna kontinuerligt för en viss grupp människor, speciellt inte om det är politiskt bestämt. Det är inte den svenska modellen.

Skillnaden med LO:s förslag är att de vill ge en ingång för människor så att de ska komma in på arbetsmarknaden för att komma upp i de löner som alla andra har. Man sänker inte beständigt löner, utan det ska gå att komma in, och om LO nu sträcker ut handen till Svenskt Näringsliv hoppas jag att Svenskt Näringsliv tar den så att man kan sätta sig och förhandla.

Om Annie Lööf tycker att den modellen är bra - fine! Då ska vi se till att stötta den modellen, och då ska vi också uppmana parterna att hitta så snabba lösningar som möjligt så att de som har en icke komplett utbildning i meningen en nioårig grundskola men inte gymnasieutbildning kan komma in och jobba en del av tiden och delta i organiserade studier en annan del av tiden. Jag tror, med min erfarenhet, att människor inte har några problem att hantera att man får en lite lägre lön därför att man också studerar.

Det ska finnas en saklig grund för den lägre lönen. Det ska vara under en tillfällig period för att man på det sättet ska komma in på arbetsmarknaden och få en utbildning. Sedan har man fullt tillträde till arbetsmarknaden till samma löner och på samma villkor som alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Det här är en välkommen reträtt från Stefan Löfven, från att under ett år eller kanske till och med längre ha stått och skällt på Centerpartiets förslag om att i avtal mellan parter komma överens om ingångsjobb till lite lägre lön inledningsvis för att lära på jobbet. Det var ju det vårt förslag handlade om. Att gå från att kalla det apartheidpolitik eller fattiglöner eller osolidariskt till att faktiskt nu tycka att det är någonting bra, det välkomnar jag.

Vi har ju en väldigt stor utmaning i Sverige. Enligt statsministerns egna siffror är det ungefär 30 000 nyanlända som är äldre än 39 år, som har en svag utbildning och som ska ut på arbetsmarknaden de kommande tre åren. Då är utbildning viktigt. Där är vi överens. Det finns ingen politisk konflikt i den frågan, utan konflikten gäller hur vi ska skapa fler enkla jobb så att fler får chansen att lyftas från låga bidrag och utanförskap och in i arbete.

Jag skulle välkomna om statsministern kunde vara ännu tydligare med att faktiskt erkänna att det är viktigt med fler enkla jobb, inledningsvis med en lite lägre lön, så att man kommer i arbete.

Fru talman! Lägre lön är inte huvudpoängen. Om det är ett tillfälligt medel för att komma någon vart under en tid när man också utbildar sig, då är jag med. Det är precis det som LO säger.

Det har inte riktigt uttryckts så från den borgerliga kanten. Det har varit mer att det ska sänkas löner beständigt för några, och det är jag inte med på. Men det är bra om det inte är så, och då ska vi inte bråka om det.

Det här är en trampolin in på arbetsmarknaden, och då är det fullt möjligt och bra om parterna avtalar om detta och hittar sin väg, om det så är på nivån Svenskt Näringsliv-LO eller på branschnivå. Det spelar mindre roll för min del, bara man hittar den vägen.

Ja, det behövs fler enkla vägar in, och det är också därför som vi exempelvis utvidgar RUT. Vi vill också se fler statliga beredskapsjobb, och så ska vi successivt se till att alla som kan jobba ska jobba.

(Applåder)

Fru talman! Statsministern! Det här är dagens exemplar av tidningen Expressen. Här kan man läsa om att läkarna som opererar kvinnor på privata Ultragyn i Stockholm får bättre betalt ju mer de skär. De får en bonus om de gör mer omfattande gynekologiska operationer på de kvinnor som kommer dit.

Ultragyn gör också mycket mer omfattande ingrepp än motsvarande kliniker i Stockholms län. På det tjänar de också mycket mer pengar, både läkarna och det här privata företaget. Skillnaden är markant.

Det intryck man får när man läser det här är att man faktiskt utför operationer som egentligen inte behövs. Man gör det för att tjäna pengar. Risken är uppenbar att det finns en sådan drivkraft när vinsten och inte patienternas behov får avgöra i sjukvården.

En annan sak som slås fast är att man använder engångsinstrument flera gånger, trots att det innebär uppenbara risker för patienterna. Även detta är någonting som man tjänar pengar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I en vinstdriven vård är detta logiskt. Tänker man utifrån maximal vinst är det här ett logiskt agerande. Men tänker man utifrån det enda rimliga, det vill säga patientsäkerheten, är det ett fullständigt orimligt agerande.

Vänsterpartiet och regeringen har ju kommit överens om att göra någonting åt den orimliga vinstjakten i sjukvården. Vi har en överenskommelse. Men när Socialdemokraterna har uttalat sig den senaste tiden är man ganska tydlig när det gäller skolan, man är ibland rätt tydlig om äldreomsorgen men man är väldigt otydlig om sjukvården.

Det är uppenbart att här behöver vi regler som absolut kräver att överskott ska återinvesteras i verksamheten även i sjukvården och inte bara i skolan och äldreomsorgen. Först då kan vi göra någonting åt att girighet och vinstjakt blir en drivkraft. Man ska ta hand om patienter som behöver en bra sjukvård. Kommer ni att stå vid ert ord, Stefan Löfven?

Fru talman! Jag tänker inte uttala mig om just det fall som beskrivs. Det är säkert en bra journalistisk produkt, men jag är av förståeliga skäl inte beredd att diskutera Ultragyn.

Däremot är det ingen tvekan om att vi har gått in i en överenskommelse, och det har vi gjort av det skälet att vi måste göra någonting åt vinsterna i välfärden. Vi är överens om detta. Nu har vi fått ett utredningsförslag. Det har remissbehandlats, och vi ska diskutera det vidare också med de fyra borgerliga partierna, så får vi se vart vi kan komma.

Det är ingen tvekan om att skattebetalarnas pengar ska gå till det som de är avsedda för. Det är det som är själva poängen. Om skattebetalarna sätter av pengar för att de ska gå till vård, omsorg och skola ska pengarna gå till det. Det ska vi kunna säga till skattebetalarna.

Sedan är det tre olika lagstiftningar som måste hanteras, och vi vet inte om de ska hanteras på exakt samma sätt. Det viktigaste för mig är att se till att det blir ordning och reda, att skattebetalarnas pengar går dit de ska gå, och då kan jag inte låsa mig vid en enda lösning i början. Jag vill se vad som faktiskt ger effekt och vad vi får uppslutning kring så att vi får en hållbar lösning där skattebetalarnas pengar faktiskt går till det som skattebetalarna har tänkt att pengarna ska gå till.

Jag känner naturligtvis till problemet. Om vi får drivkrafter för att skapa vinster, då kan det mycket väl få de negativa effekter som beskrivs i den artikel som Jonas Sjöstedt hänvisar till. Det gäller alltså att se upp så att man får rätt drivkrafter i vården. Vården är till för att de människor som kommer dit ska få den bästa, säkraste och snabbaste vården som man kan få i hela världen.

Detta är själva utgångspunkten. Inga andra drivkrafter borde gälla. Men exakt vilka förslag vi kommer fram till ska vi fortsätta diskutera, och det ser jag fram emot. Vi måste få ordning i välfärden!

Fru talman! Vi har en överenskommelse om att samarbeta om statsbudgeten och därmed möjliggöra att regeringen kan regera, liksom om att lägga fram förslag gemensamt om bindande regler för att överskott ska återinvesteras i välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi håller vår del av denna överenskommelse. Vi levererar, budget efter budget, i samarbete med regeringen. Jag hoppas att statsministern tänker hålla sitt ord från regeringens sida även vad gäller vinsterna i välfärden, och den överenskommelse vi har är inte otydlig. Den säger att överskott som huvudregel ska återinvesteras även i sjukvården.

När jag lyssnar på statsministern här finns dock inte den tydligheten. Ska det vara så att en patient som kommer till ett sjukhus inte vet om man opereras för vinstens skull, för sjukhusägaren, eller för de behov man faktiskt har?

Det är dags att hålla ord. Det är dags att lägga fram förslag som sätter stopp för vinstjakten i välfärden!

Fru talman! Jag sa precis till Jonas Sjöstedt att de patienter som kommer till vården ska kunna lita på att de får den bästa och säkraste vården så snabbt som möjligt. Det är det som är utgångspunkten för hela vår sjukvård. Det är därför vi lägger dit pengar. Det var precis det jag sa.

Nu diskuterar vi tre olika lagstiftningar och hur de ska hanteras för att vi ska få ordning på detta med välfärden så att skattebetalarnas pengar faktiskt går till det som de är avsedda för. Då tänker jag inte låsa mig för någon detaljerad lösning i början, utan jag vill få en skillnad. Man kan stå och hålla upp ett plakat och säga att precis så här vill jag ha det; det spelar ingen roll hur omvärlden ser ut. Eller så kan man gå framåt och säga: Hur gör vi nu skillnad i rätt riktning så att patienterna verkligen får den vård som de är värda och ska ha?

Det är min röda tråd i detta. Vi ska ha ordning på välfärden. Skattebetalarnas pengar ska gå dit de ska, och patienter ska få en bra och säker vård.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig räkna upp några yrkesgrupper: barnmorskor, specialistsjuksköterskor, förskolechefer, förstelärare.

Dessa yrkesgrupper har två saker gemensamt. Den ena är att det är fråga om kvinnodominerade akademikergrupper. Den andra är att de nästa år får höjd inkomstskatt igen. Varför? Jo, därför att Socialdemokraterna anser att de är höginkomsttagare.

Det är egentligen mycket märkligt. När Socialdemokraterna och Liberalerna - Folkpartiet liberalerna, som vi hette då - genomförde skattereformen på 90-talet sa vi att ungefär 15 procent av svenska folket är höginkomsttagare och ska betala en högre skattesats. Resten, den stora huvuddelen, ska bara betala kommunalskatt. Den statliga skatten därutöver skulle betalas av höginkomsttagare.

För att få in mer och mer pengar till alla vallöften som Socialdemokraterna har strött omkring sig räknar man fler och fler människor i Sverige som höginkomsttagare. Nu ska fyra av tio barnmorskor nästa år betala höginkomsttagarskatten. Det gäller en stor andel av specialistsjuksköterskorna, förskolecheferna och förstelärarna i svensk skola. Jag lovar att om det hade varit fråga om LO-anslutna grupper hade dessa skatteregler ändrats för länge sedan. Men så är det inte eftersom det naturligtvis är fråga om kvinnodominerade akademikergrupper som drabbas, och då är det inte lika intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr statsminister! Varför är det viktigt att höja barnmorskornas skatt?

Fru talman! Det är viktigt att vi har råd att investera i samhällsbygget. Det har under lång tid rått ett system att höja skiktgränsen för beskattning där man även får betala statlig skatt. Sedan finns en gräns till med ytterligare en 5-procentig skatt. Det har pågått under lång tid.

Nu ändrar vi den uppräkningen. Då är det 2 procent av dem på arbetsmarknaden som får en höjd marginalskatt. Det är ungefär 100 000 personer.

Den lägsta skattehöjningen är, tror jag, på 2 kronor. Den högsta är på 200 kronor. De grupper som Jan Björklund räknar upp här, barnmorskor, lärare och så vidare, är också i behov av en trygg finansiering av vår gemensamma välfärd, precis som alla vi andra. Det finns så oerhört mycket att göra. Förutom att bygga bostäder och se till att tågen och järnvägen blir bättre, måste mer resurser läggas in i skolorna så att barnen får en bättre utbildning. Jag har precis diskuterat vården med Jimmie Åkesson. Det är samma sak där, det vill säga vi måste se till att den fungerar mycket bättre.

Vuxenutbildningen måste fungera bättre. Skatterna för pensionärerna ska sänkas. Åtminstone den här regeringen vill sänka skatten för pensionärer eftersom de inte ska beskattas hårdare. Mycket mer finns att göra. Vi måste säkra att de sämst ställda pensionärerna får en högre inkomst.

Allt detta kostar pengar. Inget löses med skattesänkningar. Det måste bli mer intäkter.

Vi satsar på det gemensamma samhällsbygget. Ja, några får högre skatt. Det tror jag att många av dem är beredda att ta för att säkra vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Problemet är att när Socialdemokraterna styr - många år på 90-talet och i början av 2000-talet samt nu igen - ändras detta lite grann varje år. Det blir visserligen någon enstaka procent mer något enstaka år, men över en längre tid räknas fler och fler människor i Sverige som höginkomsttagare.

Det är så märkligt att de kvinnodominerade akademikeryrkena är de som kläms åt allra hårdast med Socialdemokraternas politik. Jag törs säga att om det hade varit fråga om mansdominerade LO-förbund hade det aldrig hänt med denna regering. Nu råkar det vara grupper som är engagerade inte i LO utan i andra fackförbund och som inte automatiskt är med i er rörelse.

Enligt Socialdemokraterna finns det väl i huvudsak två fel på kvinnliga akademiker. Det ena är att de är akademiker, och det andra är att de är kvinnor. Det måste löna sig att utbilda sig i Sverige, Stefan Löfven, och det måste löna sig att utbilda sig även till yrken som domineras av kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! De allra högst avlönade är inte kvinnor. De är män. De betalar mest skatt. Eller hur? Så är det.

För att komma upp i den högre beskattningen förutsätts att man får en högre inkomst. Annars blir det ingen högre skatt. Med en högre inkomst blir det högre skatt, men man har naturligtvis ändå tjänat på den inkomsthöjningen. Det är logiskt.

Vi tar in mer skatteinkomster. Det har vi aldrig tvekat att göra. Det gör vi av det skälet att vi också för dessa grupper måste se till att det blir mer bemanning, det vill säga i äldreomsorgen och sjukvården. Då får de också bättre villkor. Många av dessa kvinnor är sjukskrivna på grund av hård arbetsbelastning. Vi måste hjälpa dem att få en bättre arbetsmiljö och en bättre bemanning. Det kräver mer skattepengar, inte skattesänkningar.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen har nyligen aviserat en sänkning av skatten på pensionsinkomsten. Det är bra så långt.

Vi kristdemokrater fick i alliansregeringen igenom inte mindre än fem sänkningar av skatten för våra äldre. Tillsammans med höjda bostadstillägg förbättrades under allianstiden ekonomin så att en garantipensionär fick motsvarande en extra månads utbetalning per år. Men vi ser behoven, och det behöver göras betydligt mer för äldres ekonomi.

Vi kristdemokrater menar att det inte är rimligt att år efter år upprätthålla den diskrepans som finns mellan skatt på lön och skatt på pension. Skattegapet måste slutas helt. Det har vi föreslagit och finansierat. Regeringen säger sig vilja samma sak. Statsminister Stefan Löfven har upprepat löftet att detta ska vara uppnått samtidigt som regeringen når sitt arbetslöshetsmål.

Problemet är att - typ - alla vet att regeringen inte når det arbetslöshetsmålet. Lars Calmfors har kallat målet "helt utsiktslöst" att uppnå. Arbetsförmedlingen har sagt att det är "nästan orealistiskt". Inte ens Finansdepartementet tror i sina egna prognoser på att regeringen uppnår arbetslöshetsmålet.

Varför, Stefan Löfven, ska pensionärerna vänta på den stora skattelättnaden Socialdemokraterna har utlovat bara för att regeringen saknar jobbreformer och inte klarar att pressa ned arbetslösheten så att man når sitt arbetslöshetsmål?

Fru talman! Jag tror att det var Oscarsson från Kristdemokraterna som förra gången ställde en liknande fråga.

God morgon, Kristdemokraterna! Ni har suttit med regeringsmakten i åtta år, och ni har infört fem jobbskatteavdrag. Det innebär per automatik att pensionärerna får betala högre skatt för samma inkomst som löntagarna. Det är vad ni har åstadkommit hittills.

Nu i opposition säger ni att det är förfärligt. Hur kan man göra så?

Hur kan ni inte ta bort den skillnaden på en gång? Om ni hade menat allvar hade ni väl aldrig infört den skatten, Jakob Forssmed.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är inte nog med vad som har hänt, utan frågan är vad som kommer framåt. Moderaterna ska ha ett sjätte jobbskatteavdrag. Det bästa sättet för Kristdemokraterna att ta bort skatteklyftan för pensionärerna är att stödja en socialdemokratiskt ledd regering. Då blir det av.

(Applåder)

Jag känner stor tacksamhet gentemot våra äldre och den generation som har gjort det möjligt för mig att leva ett gott liv. Nu ska vi se till att ge pensionärerna den respekt de förtjänar - moraliskt och ekonomiskt. De ska leva väl.

Därför ska klyftan tas bort. Jobbmålet ska klaras. Bostadstillägget har höjts. En genomsnittlig pensionär har nu 800 kronor mer i månaden. Däremot måste mer göras för dem som har det tuffast ekonomiskt. Därför måste grundskyddet förändras och utvecklas så att fler har rimliga ekonomiska villkor.

Primärvården är nu avgiftsfri för dem som är över 85 år. Tandvården är också billigare för äldre. Successivt ska vi förbättra villkoren för de äldre. Det är de värda.

(Applåder)

Fru talman! Det var ett svar, men det var noll svar på frågan om varför ni knyter den utlovade skattelättnaden för pensionärer till ett arbetslöshetsmål som bedömare dömer ut som onåbart. Då blir det ju ingen skattelättnad för pensionärerna på det sätt som ni har lovat.

När vi tog över regeringsmakten 2006 stod hundratusentals personer mer eller mindre permanent utanför arbetsmarknaden. Ett avgörande skäl till detta var att det var alldeles för olönsamt att arbeta i Sverige. Detta utanförskap gjorde att många människor inte fick chansen att jobba till 100 procent av sin förmåga. Det hotade välfärdens resurser och pensionerna.

Ja, vi började med ett jobbskatteavdrag. Därefter sänkte vi skatten på pensionsinkomster fem gånger. Det var bra. Det var viktigt. Nu vill vi sluta skattegapet helt.

Du talar om bostadstillägg, Stefan Löfven. Kristdemokraterna har föreslagit kraftigt höjda bostadstillägg. Vi säger: Slut gapet helt mellan arbete och pension! Höj bostadstilläggen! Båda de sakerna säger ni nej till.

Fru talman! Det är bra om vi börjar hitta varandra i den här frågan. Nu är det fokus på pensionärerna och hur vi förbättrar deras villkor. Nu är det inte fokus på skattesänkning.

Men kom ihåg att om Moderaterna ska ha igenom sitt sjätte jobbskatteavdrag, då ökar klyftan igen. Då ska Kristdemokraterna gå till pensionärerna och säga: "Vi föredrog det i stället för att sluta klyftan." Det blir faktiskt slutresultatet.

Det är rätt naturligt att man gör en koppling mellan utlovade reformer och sysselsättningen. De har med varandra att göra. Ju mer skatteintäkter, desto mer har vi råd med.

Det var det den förra regeringen tyvärr missade. När ni lämnade regeringsmakten lämnade ni för tredje gången i modern tid efter er ett stort budgetunderskott. Det är inte bra för pensionärerna. Det är inte bra för välfärden, och det är inte bra för tryggheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi ser till att hålla ordning på statens finanser. Vår finansminister har sett till att vi har ett överskott igen. Nu har vi råd, och nu ska vi successivt förbättra de äldres villkor. Det är de värda.

(Applåder)

Fru talman! Det råder högkonjunktur, och svensk ekonomi står stark. Under de fem senaste åren har 300 000 nya jobb skapats.

En mycket stor andel av dessa jobb har gått till utrikes födda. Hundratusentals invandrare är varje dag med och ser till att Sverige fungerar. En del av dem har kommit hit som flyktingar. Andra har arbetskraftsinvandrat. De är alla en del av den framgångsrika svenska internationaliseringen.

Det är inte det som är problemet. Statsministern hävdar att kanske 30 000 nyanlända nu behöver enklare jobb. Men vi bad riksdagens utredningstjänst att räkna, och då visade det sig att det snarare handlar om 150 000 personer de kommande åren - fem gånger så många.

Det tar i dag nio år innan ens hälften av de nyanlända har fått sitt första jobb. Jobbklyftan, alltså skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, är djup och blir allt djupare - trots högkonjunkturen.

Vad är statsministern beredd att nu förändra så att fler kan börja försörja sig själva?

Fru talman! Ja, svensk ekonomi står stark, och det ska vi vara glada för. Det ger betydligt bättre möjligheter att se till att alla kommer i arbete.

De investeringar vi gör är det som ser till att fler och fler kommer i arbete. Vi har den lägsta arbetslösheten på länge. Vi har lägre arbetslöshet än när vi tillträdde. Sysselsättningen är högre - den högsta sedan Eurostat började med sina mätningar.

Vi ser också att utländska grupper får mer jobb, men i för liten utsträckning. Det gäller framför allt kvinnor. Kvinnor får jobb i för liten utsträckning, och det måste vi naturligtvis göra någonting åt.

Det är därför som vi påbörjar språkutbildningen mycket tidigare. Vi får alla inse att det under år 2015 kom 163 000 människor till Sverige för att söka asyl. Det är klart att det blir en puckel, en stor volym människor, som måste hanteras på kort tid. De ansökningstiderna kommer dock att gå ned efter hand.

Vi måste ha tidigare språkutbildning, bättre kontakt med arbetslivet, fler utbildningar och fler enkla vägar in i jobb. Några har jag beskrivit.

Fru talman! Jag tycker att statsministern försöker undvika att besvara själva frågan.

Det är bra med högkonjunktur - även om många just nu är ganska oroade för om Sverige verkligen är rustat för att också möta nästa lågkonjunktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men om inte 150 000 lågt utbildade människor som inte talar svenska och saknar erfarenhet av svensk arbetsmarknad inte snabbt kommer in, då kommer de i stället att trängas ut - ut i permanent utanförskap. Ser statsministern verkligen inte den risken komma?

Fru talman! Jo, jag ser den, och jag såg den under er regeringsperiod. Jag såg hur antalet arbetslösa bland de utrikes födda ökade under er tid. Så var det.

Då måste man göra någonting annat, och det är det vi gör. Vi investerar mycket mer. Vi måste sätta in tidigare insatser. Språkinsatserna ska in tidigare. Kontakten med näringslivet måste in tidigare. Det är därför vi har snabbspåren. Vi behöver fler beredskapsjobb i de statliga företagen och så vidare.

Betydligt mer måste till, ja. Alla som kan jobba ska jobba.

(Applåder)

Fru talman! Under de senaste veckorna har vi kunnat höra den borgerliga oppositionen komma med en rad utfästelser om hur man tänker agera i kommande budgetbehandlingar i riksdagen.

Det här sker i ett läge när det går bra för Sverige. Sysselsättningen är den högsta någonsin, statsfinanserna uppvisar ordentliga överskott och regeringen aviserar viktiga investeringar för att göra landet både tryggare och bättre. Så sent som förra veckan aviserades exempelvis en efterlängtad sänkning av skatten för landets pensionärer.

Men även om Sverige är starkt har vi samtidigt en alltmer orolig omvärld, där brexit men också agerandet från den nya amerikanska administrationen kan komma att innebära stora utmaningar för ett litet, exportberoende, frihandelsvänligt land som Sverige.

Mot den bakgrunden är naturligtvis ett budgetkaos av det slag vi fick uppleva under hösten 2014 det allra sista Sverige behöver. Min fråga till statsministern är därför: Vilka konsekvenser bedömer statsministern att den borgerliga oppositionens agerande kan få för Sverige?

Fru talman! Jag instämmer helt i Tomas Eneroths beskrivning av de utmaningar vi har utanför Sverige, i vår omvärld. De är allvarliga.

Även om Sverige just nu går i rätt riktning i många avseenden har vi många utmaningar kvar. Vi har nog ett av de svåraste parlamentariska lägen som funnits i den här riksdagen på mycket länge. Det ger oss alla - folkvalda här i Sveriges riksdag och regeringen - ett ansvar att hantera den situationen på ett sådant sätt att Sverige klarar sig så bra som det någonsin går.

Då måste vi välja. Antingen har vi ett politiskt spel: Vem tar vem, och hur ska vi försvåra för de andra så mycket som möjligt? Det kan man roa sig med. Eller också talar vi sakpolitik och funderar igenom hur vi ska ta landet framåt i så gott skick som möjligt och skapa så mycket framtidstro som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag är mest intresserad av det senare. Det är det som gör skillnad, och det är det som är att ta ansvar för Sverige och demokratin.

(Applåder)

Fru talman! God tillgång till vatten är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. God tillgång till vatten är viktig för hushållen, jordbruket och industrin.

Vi är vana vid att vattenbrist främst är ett problem för andra delar av världen än Sverige. Men den senaste tiden har det blivit uppenbart att även vi i Sverige står inför stora utmaningar när det gäller vattenförsörjning.

År 2016 drabbades flera platser av vattenbrist, särskilt Öland och Gotland. Just nu är vattennivån i Vättern den lägsta på 40 år. I min valkrets, Örebro, har kommunen nyligen beslutat om att införa bevattningsförbud och uppmanat till allmän sparsamhet för att vattnet ska räcka hela sommaren och hösten.

Fru talman! Min fråga till statsministern är vad regeringen gör eller planerar att göra för att vi ska ha god tillgång till vatten i Sverige både denna sommar och kommande år.

Fru talman! Vi kan konstatera att i spåren av klimatförändringarna har vi allt större variation när det gäller vattentillgång. Det gäller allt från grundvatten till vattendrag och sjöar. Det lär vi få leva med. Det kan slå olika mellan olika årstider och olika landsdelar, men vi måste naturligtvis se till att människor har tillgång till vatten.

Vi följer detta noga, och vi har bjudit in landshövdingarna till ett möte om detta den 8 maj. Vi ser att det finns kommuner och länsstyrelser som börjar ta höjd för att det blir vattenbrist och börjar åtgärda detta. Det pågår ett arbete med långsiktig planering, kartläggning och nulägesbeskrivning och eventuellt ett införande av bevattningsförbud.

Landshövdingarna i de mest drabbade delarna av Sverige har skrivit till Regeringskansliet om detta. Vi har tagit initiativ till mötet den 8 maj för att diskutera med landshövdingarna hur läget är och vad vi ska göra för att människor på bästa sätt ska få tillgång till vatten.

Fru talman! Sverige har stora problem med växande otrygghet och bristande lag och ordning. Vi möter detta varje dag. Kriminella aktörers våld blir både grövre och mer omfattande. Mer än var tredje kvinna säger att hon är otrygg under kvällstid i sitt eget bostadsområde.

I dag fick vi siffror från Brå, som visar att andelen personuppklarade brott fortsätter att sjunka. Mer än hälften av de ärenden som anmäls avskrivs direkt. Andelen ökar och har gjort det från år till år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Som statsministern vet har Moderaterna föreslagit många åtgärder för att öka polisens förmåga, bland annat fler poliser; vi har sagt att vi vill ha minst 25 000 poliser år 2025. Jag blev jätteglad när jag såg statsministern från Rom kommentera detta med att "vi har precis samma ambition".

Min fråga är: Kan jag tolka detta som att statsministern utlovar resurser för 5 000 fler poliser fram till 2025?

Fru talman! Otrygghet är naturligtvis en otrolig begränsning av människors frihet. Inte minst den organiserade brottsligheten kväver minst sagt förorter och stadsdelar, och det är aldrig okej.

I vårt samhällsbygge måste alla demokratiska krafter vara tydliga: Den organiserade brottsligheten kommer inte att segra. Vi ger oss inte förrän ni faktiskt är besegrade. Den organiserade brottsligheten ska bort från våra gator och torg och in på våra fängelser.

Två saker måste till: mer polisresurser - ja. Detta är min poäng. Där har vi samma ambition. Polisen måste få mer resurser, och vi måste ha fler poliser nära. Ett arbete pågår nu för att åstadkomma det. Det är långt ifrån klart, men det pågår.

Det andra är: Vad gör vi för att förändra grundläggande faktorer som drar exempelvis ungdomar in i brottslighet? Skolorna måste förbättras rejält. Vi måste ha en bättre boendesituation med mindre bostadssegregation. Vi måste knäcka långtidsarbetslösheten och så vidare.

Fru talman och statsministern! Ordning och reda på arbetsmarknaden förutsätter tydliga och stabila regler, som alla parter kan förhålla sig till. Både för arbetstagare och för arbetsgivare är det viktigt att känna trygghet inför framtiden.

Den senaste tiden har dock fackföreningar uttryckt stor oro inför så kallade hyvlingar på arbetsmarknaden. Medan LAS skyddar anställningar genom turordningsregler och återanställningsrätt verkar det finnas bristande skydd för sysselsättningsgraden i anställningen.

Hyvlingar på arbetsmarknaden, det vill säga när arbetsgivare med hänvisning till arbetsbrist hyvlar en heltidsanställning till deltid har ökat oron bland arbetstagare. När inkomsterna halveras på det viset, utan hänsyn till turordningsreglerna, skapas otrygghet och problem av olika slag.

Min fråga till statsministern är: Vad avser statsministern att göra för att minimera den otrygghet som skapas med nuvarande regler?

Fru talman! Jag ser med stor oro på utvecklingen att människor helt plötsligt befinner sig i en situation där deras inkomst sjunker för att arbetstiden minskar. I vår modell ligger att arbetsgivarna har stor rätt att leda och fördela arbetet, och parterna ska komma överens om villkoren vid eventuella neddragningar och förändringar i produktion eller annat. Detta ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men vår förhoppning är att parterna hittar en lösning på detta. Det är inte framtiden för svensk arbetsmarknad att löntagare helt plötsligt inte vet vilket arbetstidsmått och därmed vilken inkomst de har. Låt oss i stället hitta ett sätt att hantera detta där parterna tillsammans kan acceptera den flexibilitet och rörlighet som behövs på arbetsmarknaden, samtidigt som löntagarna har grundläggande trygga villkor. Det är bra för individen, och det är bra för samhället.

Fru talman och statsministern! Det har ju hänt en hel del intressanta saker de senaste veckorna. Bland annat har det blivit plågsamt uppenbart att det nuvarande arbetet mot våldsbejakande extremism lämnar en hel del övrigt att önska. Vi nåddes så sent som häromdagen av beskedet att dessa frågor inte längre kommer att ligga på kulturministerns bord, något som jag och många med mig välkomnar.

Häromveckan kunde vi även ta del av Europadomstolens avgörande enligt vilket ett återkallande av misstänkta terrorresenärers medborgarskap inte på något sätt strider mot konventionen. Domstolen tyckte tvärtom att detta är ett korrekt och adekvat agerande. Vi skulle således kunna vidta åtgärder för att hindra återvändande terrorister att komma in i landet. Detta har jag förstått att statsministern har sagt blankt nej till.

Vi har redan släppt tillbaka hundratals IS-terrorister in i landet, och fler står och knackar på dörren. Hur ska svenska folket kunna känna sig tryggt efter regeringens misslyckande och handlingsförlamning?

Fru talman! Regeringen är naturligtvis fast besluten att se till att skydda människor. Det är en av våra absolut viktigaste uppgifter. Det är därför vi har kriminaliserat terroristresor och finansiering av sådana. Det är därför Säkerhetspolisen, när människor kommer tillbaka till Sverige, ska ha koll på alla dem som eventuellt kan utgöra en fara. Informationskedjan ska sedan gå till polisen och kommunerna. Men Säkerhetspolisen har koll på dem som bedöms utgöra en fara.

Har man begått brott där man har varit ska man också lagföras för det brottet. Det sker, och det kommer förhoppningsvis att ske alltmer. Säkerheten får man aldrig någonsin tumma på.

Det enkla svar som föreslagits här räcker inte, utan man måste ta på allvar att Säkerhetspolisen har tillräckligt med resurser och kan se till att skydda människor.

Fru talman! Vinster i välfärden - för en socialdemokrat är det när barn får bra utbildning, när man får den sjukvård man efterfrågar och när våra äldre får en god omvårdnad. För oss socialdemokrater är det vinster i välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det som kallas för vinster i välfärden är rena förluster för välfärden. De hamnar i någons fickor eller utomlands i skatteparadis och så vidare. Det är inget vi får mer välfärd för utan rena förluster för välfärden; jag tänker kalla detta vid dess rätta namn.

Därför undrar jag vad som händer med Ilmar Reepalus utredning, som faktiskt syftade till att sätta stopp för dessa förluster i välfärden.

(Applåder)

Fru talman! Det var värt en applåd! Jag har faktiskt inte hört det uttrycket, men det är väldigt bra. Vinster i välfärden ska verkligen vara vinster i välfärden, för människor.

Ilmar Reepalus förslag har varit ute på remissbehandling. Nu har vi fått in remissvaren och måste gå igenom dem. Vi ska naturligtvis diskutera med de andra partierna om hur vi nu tar oss framåt så att vi kan se till att skattebetalarnas pengar går till det de faktiskt betalats in för: vården, skolan och omsorgen. De förslagen måste vi arbeta vidare med för att längre fram, kanske i slutet av året, få möjlighet att lägga fram mer konkreta förslag för remissbehandling.

Det är tre olika lagstiftningar som på något vis måste behandlas, men det finns inget annat fokus än att skattebetalarnas pengar för välfärden också ska gå till välfärden och inte till något annat.

(Applåder)

Fru talman! I höstas beslutade regeringen att avskaffa det nästan 400 år gamla begreppet universitetskansler. Detta är en gammal klassisk institution, som har många anor. I en ursprunglig beskrivning av universitetskanslern sas att kanslern skulle ha överinseende över universitetens alla angelägenheter.

Nu har regeringen bestämt att det ska heta generaldirektör i stället. Det är inget unikt ämbete; det finns ganska många sådana. Men det har funnits betydligt färre universitetskanslerer.

Min fråga till statsministern är: Avser statsministern och regeringen att vara konsekventa nu och även avskaffa begreppet industrikansler?

Fru talman! Det var faktiskt en rolig fråga. Jag kan inte se det som en särskilt allmänpolitisk fråga heller. Jag har faktiskt inte ens funderat på den, kan jag säga.

Det kommer inte att bli en generaldirektör. Det kan jag svara. Jag har inte reflekterat mer över frågan. Men det som är viktigt här är inte titlarna utan att man får något gjort. Det är jag besatt av. Det som görs i universitetsvärlden har stor betydelse för svensk kompetens, och det nya ämbetet, oavsett vad det kommer att kallas, kommer att ha en viktig roll. Det som ska göras för industrin ska göras oavsett vad man kallar ämbetet för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag måste erkänna att det var en rolig fråga.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan tyvärr inte utlova någon rolig fråga, och det beror framför allt på att det inte är roliga siffror jag har här.

Under 2016 gav regeringen Försäkringskassan ett regleringsbrev, som man inledde med det första uppdraget, att Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Man tillsatte också en utredning som skulle se över hur man kan utveckla olika stödformer, och man skrev att det ska finansieras genom besparingar inom assistansersättningen. Man fortsatte: Ytterligare besparingar på assistansersättningen ska göras.

Nu har vi äntligen fått siffrorna från 2016, och det visar sig att 80 procent av alla som har ansökt om assistansersättning för första gången har fått avslag. År 2001 var det 80 procent som beviljades; nu är det enligt Assistanskoll 80 procent som får avslag. Är detta rimligt?

Fru talman! Den siffran har jag inte hört. Däremot har jag hört en annan siffra, nämligen att majoriteten av dem som söker på nytt får det beviljat. Här får vi alltså göra en djupdykning i siffrorna, för den senaste siffran har jag inte hört.

Detta är en rättighetslagstiftning. Det har vi sagt hela tiden. Man ska få det man har rätt till. De som behöver detta ska ha den rättigheten enligt de villkor som vi från samhällets sida har satt upp.

Men det finns också en hel del fusk i den här sektorn. Det har vi kunnat se många reportage om. Fusket måste bort. Det finns för många som vill tjäna pengar på detta. Det är inte de som behöver assistansen utan andra som vill tjäna pengar på det. Det finns advokater som vill tjäna pengar på det, och det finns reklam och annat. Detta, menar jag, hör inte hemma där. Assistansersättningen ska gå till dem som har rätt till den, men det andra ska bort.

Fru talman! Statsministern! Min hemstad Stockholm är en fantastisk och pluralistisk stad men också en ekonomiskt ojämlik stad. Rumsliga åtskillnader mellan samhällsgrupper utifrån ekonomiska förutsättningar kommer till uttryck i hur vi bor och hur skolan är segregerad.

Statsministern har uppvisat ett personligt engagemang i de här frågorna. På regeringssammanträdet den 23 mars beslutades det att inrätta en delegation mot segregation. Min fråga är: Vad är denna delegations uppdrag, och vad är ambitionen med delegationen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Syftet är att vi ska få ett långsiktigt och mer strukturerat arbete för att komma till rätta med de orättvisor och den ojämlikhet som beskrivs av Lawen Redar. Vår erfarenhet är att det har varit för många projekt och för mycket kortsiktigt tänk: Nu gör vi detta och ser om det funkar. Så går det inte att ta sig fram.

Vi måste få en långsiktig förändring. När jag har diskuterat detta med folk i några av förorterna har jag märkt att det finns en kraft här. De måste få stöd att också själva få ett ägarskap i sin egen förändring. Vi ska se till att det med samhällets resurser finns det.

Det är några saker vi måste se till att hantera. För det första måste vi få bort brottsligheten. För det andra måste vi knäcka långtidsarbetslösheten. Vi måste ha mindre boendesegregation. Vi ska ha bättre skolresultat, och då måste vi dit med mer resurser i skolorna och så vidare.

Detta är inget som görs med något sexmånadersprojekt eller ens i ett ettårsprojekt, utan uppgiften handlar om ett mer strukturerat arbete.

Fru talman! Herr statsminister! Regeringen har, precis som många andra, uttalat sig om det negativa med fake news, alternativa fakta och det diskussionsklimat som råder i det offentliga samtalet i dag, där fakta presenteras på mer eller mindre vinklade sätt och det ibland kan vara svårt att veta vad som är sant och inte.

I veckan rapporterade SVT om siffror som man hade fått från Statistiska centralbyrån, och man hade också intervjuat Arbetsförmedlingen om hur det ser ut på arbetsmarknaden för utlandsfödda. Det var en tydlig vinkling i detta. Man presenterade siffran 244 000 sysselsatta som en stor framgång, medan det är 400 000 som har kommit hit. I svar på tidigare frågor kunde vi höra att statsministern visste att det egentligen är väldigt få av dem som kommer hit som kommer i sysselsättning.

Medierna rapporterar givetvis som de vill. Men vilket ansvar har regeringen för att regeringen och myndigheter inte lånar sina uttalanden till spridning av nyheter på ett vinklat sätt?

Fru talman! De människor som kommer till vårt land ska in i arbete. Sedan vet jag inte hur man beskriver detta på olika sätt. Det är dock ingen tvekan om att vi ser en ökning också av antalet utlandsfödda som kommer in i arbete, och det är bra, men det sker i alldeles för låg grad. Fler måste in, men då måste man ha etableringsinsatser.

Då går det inte att göra som Sverigedemokraterna vill och ta bort de insatserna. Vi måste göra mer. De människor som får stanna här ska in i vårt samhälle så snabbt som möjligt. De behöver mer av språkutbildning, jobb och enkla vägar in i arbete, precis som de som redan finns här i landet och kanske har för låg utbildning. De behöver detsamma. Nu ska vi se till att verkligen ta vara på den kraft som de nyanlända är. Då behövs det mer insatser, inte mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! För två år sedan, när jag besökte ett smutsigt flyktingläger i Irak, kom en kvinna som hette Aida upp till mig. Hon ville veta vilket språk det var jag talade. Jag svarade att jag talade svenska. Hon började då gråta och berättade för mig att en IS-soldat som talade samma språk som jag hade riktat en pistol mot hennes huvud och tagit hennes ettåriga dotter Christina. Aida vill ha tillbaka sin dotter, och hon vill att vi straffar de här svenskarna.

Nu har det gått två år, och endast två svenskar har dömts för terroristbrott. Samtidigt rapporterar Säpo att vi har 150 återvändande terrorister. En av dem kan vara den som har tagit Christina som slav.

Jag vill därför fråga statsministern: Kan statsministern med heder och samvete säga att hans regering har gjort tillräckligt för att straffa svenska terrorister? Regeringen vill inte erkänna folkmord, och regeringen har inte infört strafflagar som gör att det faktiskt går att komma åt dem. I stället går de fria. Terroristerna går på bidrag. Är statsministern nöjd med denna ordning?

Fru talman! Det är direkt fel att vi inte skulle ha gjort något. Det är ju vi som har kriminaliserat terrorresorna. Vi har kriminaliserat finansiering av terrorresor och deltagande i dem. Har man begått brott utomlands ska man naturligtvis utredas och lagföras för det. Så är det.

Det är en mängd åtgärder som vi har vidtagit för att slå mot terrorismen, för den ska inte ha något utrymme i vårt samhälle. Det är vi som har ändrat lagarna för att detta ska vara möjligt. Det är vi som skärper straffen och så vidare. Vi tillför mer pengar till polisen och till Säkerhetspolisen, och de har i uppgift att hålla koll på dessa människor. De som har begått brott ska lagföras. Sedan måste vi hålla koll på dem som eventuellt kan utgöra en fara. Det är Säkerhetspolisens uppgift.

Fru talman! I helgen fick den senaste tidens massgripanden i Belarus en toppnotering när över 1 000 fredliga demonstranter greps, bötfälldes och misshandlades. Belarusisk polis grep över 50 människorättsförsvarare, och många fler som hade tänkt delta i demonstrationen greps redan innan de hunnit till samlingsplatsen i centrala Minsk. Socialdemokraten Mikola Statkevitj, som var presidentkandidat 2010, försvann under fredagen och hölls häktad av KGB till i måndags. Han hade meddelat att han skulle leda lördagens protest på Frihetsdagen, då oppositionen brukar manifestera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill därför fråga statsministern vad regeringen gör när det gäller Belarus och mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet samt vad regeringen gör för att sätta press på den belarusiska regeringen och förbättra situationen för folket.

Fru talman! Tack för en mycket viktig fråga, Emilia Töyrä! Vi är väldigt oroade över utvecklingen i Vitryssland, inte minst över det faktum att runt 200 människor - tror jag att det var - fängslades under den senaste manifestationen. De har manifesterat sina åsikter om att lagstiftningen är orättvis och åkt i fängelse.

Detta är enligt vår uppfattning ett oacceptabelt sätt att möta fredligt demonstrerande människor, speciellt i ett land vars ledning säger sig vilja utveckla relationerna med EU. Precis som för alla andra länder som vill komma närmare EU gäller att man faktiskt får leva upp till en viss standard, så det är mycket som står på spel inte minst för Vitryssland och dess ledning. Man måste själv visa att man vill se en utveckling i det egna landet som gör att man kan närma sig EU, och då går det inte att fängsla fredligt demonstrerande människor.

Sanktionspolitiken har förändrats. Det var inte vår vilja, men nu har det blivit så. Sverige står upp för en tydlig EU-politik när det gäller Vitrysslands demokrati.

Fru talman! Vi vet att frågor som lyfts upp på EU-nivå och ges ökad betydelse ofta leder till lagstiftning. Det kan därför vara riskabelt att driva frågor på EU-nivå om man inte vill se en gemensam lagstiftning.

En av regeringens huvudfrågor inom EU är frågan om ett socialt Europa, där man vill ge diskussionerna om den sociala dimensionen ökad betydelse inom EU-samarbetet. Min fråga till statsministern är: Hur ämnar statsministern säkerställa att dessa diskussioner inte leder till att EU stegvis får ökad makt över dessa frågor, som i dag tillhör den nationella kompetensen?

Fru talman! Den sociala dimensionen är viktig. Jag vill hävda att den är avgörande för folks förtroende för EU över huvud taget. Människor ska se att det finns inte bara det som är bra för marknaden och företagen utan även en social dimension - ett socialt ansvarstagande.

Det kan finnas några få som skulle vilja flytta över fler beslut till EU, men det är ingen som har den önskan. Vi har från början varit tydliga: När vi nu tar upp detta gör vi det inte i avsikt att flytta mer beslutsbefogenheter till EU. När jag talar med andra länder, inte bara sådana som har socialdemokratiskt ledda regeringar, hör jag samma budskap - ingen har hittills sagt att detta måste innebära mer beslutsbefogenheter till EU. Alla är införstådda med att vi ska gå i samma riktning och se till att visa människor att det finns ett socialt ansvar, men att vi gör det utifrån respektive lands lagstiftning. Jag tror att det är en väldigt bra väg att gå.